Elektroniktidningen juni 2022

NR 6 JUNI 2022

ELEKTRONIK TIDNINGEN

EN BERG- OCH DALBANA

Komponentbrist, osäkra leveransdatum, alternativa leverantörer och kraftig tillväxt. De senaste åren har varit händelserika och lönsamma för komponentdistributörerna. /16–17 och 22–27

UNIVERSITET/HÖGSKOLA:

ALWAYS ON:

Utbildningar för halvledarindustrin

5G-vision ska säkra elnätet

/20–21

/10–11

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

INNEHÅLL: ETN 6/22

12

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 0734-17 10 99 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127 redaktion: Per Henricsson, Jan Tångring (ansv. utg.) medverkar i detta nummer: Göte Andersson, Olof Kindgren, Jörgen Städje.

4

grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Lantz, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: www.etn.se/pren e-post: pren@etn.se

18

19

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

14

6 Anne-Charlotte Lantz Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2022 upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete. omslagsbilden: Mousers lager i Dallas. foto: Mouser

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

4 6 12

Låter laddboxarna dela på strömmen Stockholmsbaserade Cacharge har tagit fram en laddlösning för flerbostadshus och kontor som låter alla inpluggade bilar dela på den tillgängliga strömmen. Idel glada miner på elektronikmässan När dörrarna öppnades på Kistamässan ­onsdagen den 15 juni spred sig snabbt ett glatt sorl över lokalen.

Tung transport: Kineser byter batteri på 40 sekunder Glöm vätgas, megawattladdning och ­elvägar. Kinesisk teknik för battery swap kan etab­ leras i Sverige på ett år. Det är budskapet från Mike Danilovic, professor på Högskolan i Halmstad.

14 18 19

Mikromekaniskt filter sniffar gaser Genom att skicka IR-ljus genom en gas och sedan mäta vilka våglängder som absorberas går det att avgöra innehållet. Norska Tunables har tagit fram en mems-baserad lösning. Embedl trimmar dina neuronnät I smart IoT är responstid, fotavtryck och energiförbrukning avgörande. ­Chalmersavknopparen Embedl har ett hemligt knep som höjer prestandan på artificiella neuronnät.

Setek är telematikdalens one-stop-shop Företaget har sedan länge bevisat sig i fordonsindustrin. Nu är planen att växa inom fler industriella segment.

3

STARTBLOCKET

Låter laddboxarna dela på strömmen På kontoret, i parkeringsgaraget eller hemma i lägenheten finns sällan behov av snabbladdning. Istället handlar det om att ladda med måttlig effekt under den tid bilen står stilla. Det här har Stockholmsbaserade företaget Cacharge tagit fasta på med en lösning som låter alla bilar på ett laddställe dela på den tillgängliga effekten. – Det handlar om att utnyttja parkeringstiden, att ladda när du står parkerad. Det är där vi kommer in. Hela vårt system bygger på det, säger Maria Swedin på Cacharge. Antag att det finns tre trefas­ anslutningar som är avsäkrade med 16A vardera. Det räcker till tre laddboxar på 3,6 kW vardera. Behövs det fler laddplatser krävs det mer ström vilket inte alltid går att ordna med mindre än att anslutningen säkras upp och kanske även att kablarna byts ut. Eller så tänker man utanför boxen och ansluter fler laddboxar till var och en av de tre ledningarna, men styr dem så att de sammanlagt inte levererar mer än 11 kW per grupp. D E T K A N K Ä N N A S futtigt men räcker i många fall för vardagen. Få bilar körs särskilt många mil en normal dag utan behöver mest ”toppas upp” under tiden man är på kontoret eller tillbringar hemma i lägenheten. Slipper fastighetsägaren säkra upp matningen handlar investeringen ”bara” om laddboxarna och installationen plus administration och drift av mjukvaran. – Det är det här som vi är så bra på, effektstyrningen. Vid AC-laddning finns ingen kommunikation mellan fordonet och laddaren, så det går inte att hämta information om batteristatus från bilen. Via en

4

Maria Swedin

CACHARGE Grundat: 2015 av Kurt Högnelid, Louise Kirkegaard och Tomas Öquist. Antal anställda: Har vuxit från 13 vid årsskiftet till 17 idag. Omsättning 2021: 35 miljoner kronor. Ägare: Grundarna, affärsänglar och några investerare. I maj lanserades Cacharges nya laddbox som tillsammans med den moln­baserade mjukvaran gör att många bilar kan ladda samtidigt utan att elnätet behöver förstärkas.

användarapp identifieras användaren och får access till laddarna. Det finns också möjlighet till prioritetsfunktion. Däremot används inte avresetid för annat än motorvärmarfunktionen. D E N E N D A I N F O R M AT I O N systemet har är de data som laddboxarna levererar, det vill säga hur mycket effekt varje bil får och vilka faser den belastar. – Algoritmerna ser till att fördela effekten, hantera prioritering och styra fasvalet. Allt är centralt styrt och molnbaserat. Det spelar ingen roll om det är en eller hundra laddboxar, systemet styr det oavsett. Tekniken skyddas av två godkända patent kring säkerheten i driften men företaget har också patentsökt lastbalanseringen. När Cacharge grundades för sju år sedan fanns relativt få laddboxar på marknaden och dessutom var de sällan uppkopplade, så företaget tog fram en egen box på 11 kW med två uttag. Kapslingen var kanske inte den vackraste men boxen var förbe-

redd för att monteras på en stolpe med 60 millimeters diameter. – Den har tjänat oss väl och är enkel att installera med en kopplingsplint. När installatören är klar skannas boxarna och den får ett platsnamn. Man kollar uppkopplingen och sedan är det klart. I maj lanserades en ny version kallad Dynamic som förutom att den fått en snyggare förpackning även kan ladda med dubbel effekt, 22 kW, plus att laddkabeln kan låsas fast. Dessutom kan boxen kopplas upp på olika sätt. Förutom 4G finns wifi och Ethernet. Tillverkningen görs hos ­Inission i Munkfors. Även om Cacharge har en egen laddbox går det att bygga systemet med vilka laddboxar för AC-laddning som helst, så länge de stödjer OCPP, Open Charge Point Protocol. Med hjälp av protokollet går det att läsa ut olika parametrar och styra laddningen. – Det är otroligt skalbart, du kan börja med två laddplatser

och sedan bygga ut det varefter behovet växer. Användarna laddar ned en app som sköter autentiseringen. Sedan är det upp till den som äger laddboxen att avgöra om det ska kosta och så fall hur mycket. Systemet kan hantera debiteringen. I appen kan användarna också se sin historik och följa pågående laddning. – Det finns prioriteringsfunktioner men de används inte så mycket. I D AG F I N N S Ö V E R 8 000 laddplatser i drift vid bostadsrättsföreningar, kontor och andra kommersiella fastigheter. Kunderna finns framförallt i Sverige men systemet går även att hitta i ett antal europeiska länder. Nyligen har en person anställts i Tyskland för att bearbeta marknaden. – Det såldes över en halv miljon laddbara fordon där i fjol och de har en ännu större utmaning med effekt än vad vi har.

PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

PERFORMANCE. RELIABILITY. SERVICE.

© eiPal

Optocouplers by Würth Elektronik

WE are here for you! Join our free webinars on: www.we-online.com/webinars

Optocouplers by Würth Elektronik

Highlights

With the new optocouplers, Würth Elektronik presents one of the latest additions to its optoelectronic product portfolio. The innovative design features a coplanar structure and high-grade silicon for total internal reflection. The coplanar design ensures the isolation gap stay fixed during the production process and provide perfect isolation and protection for your application. The total internal reflection provide stable CTR over the whole temperature range and high CTR even at low current operation.

• • • • •

Innovative coplanar design High grade silicon encapsulation Copper leadframe for high reliability Stable CTR over whole temperature range High CTR in low current operation

Provided in all industry standard packages. Available with all binnings ex stock. Samples free of charge: www.we-online.com/optocoupler DIP-4

#OptocouplersbyWE

SOP-4

LSOP-4

STARTBLOCKET SER-KRÖNIKA

Äntligen ute ur Covidbubblan! S Å H A R V I Ä N E N G Å N G bytt styrelse inom SER (inte så konstigt kanske i en förening som startade 1888) och det ska bli mycket skojigt och intressant att tillsammans med Staffan Skogby, Madeleine Bengtsar, Jan Danielsson, Peter Torngren, Hans Edin och Max Svjatoha fortsätta det fina arbete som den avgående styrelsen genomfört. Bland annat kommer vi att fortsätta med arbetet runt telekomboken, där version två är under vardande. S J Ä LV H E T E R J AG H A N S N I L S S O N och är nytillträdd ordförande för SER. Till vardags jag jobbar inom det som idag kallas Industri 4.0, där jag fokuserar på IoT, IIoT och AR. Jag hoppas att en del av den erfarenheten kan komma till gagn och inspirera till en del intressant föredrag under de kommande åren. NY S T YR E L S E VA L D E S på årsmötet under maj då vi hade glädjen att kunna dela ut två stycken SER Junor Prize. Stort grattis till Oskar Leander och Victor Pettersson för “High Resolution Imaging with SAR using Automotive Millimeter Wave Radars” och Stefan Stankovic för “Voltage Support of Transmission Grids Using Resources Located in the Underlying Lower Voltage Networks”. Det kändes härligt att ha kommit ut ur Covidbubblan, och faktiskt kunna träffas på riktigt igen, denna gång på KTH, genom Hans Edins försorg.

En glatt sorlande elektronikmässa i Stockholm Det har gått fyra år sedan det senast var elektronikmässa i Stockholm. När dörrarna ­öppnades i Kista den 14 juni för dagarna två, spred sig snabbt ett glatt sorl över lokalen.

– Det känns som ett kosläpp! Frasen upprepades gång efter gång av glada utställare och besökare som skakade hand och till och med kramades. Det är tydligt att många saknat en fysisk mässa efter två år av videomöten. Jämfört med 2018 var det betydligt färre utställare men de mindre montrarna och greppet med att köra Advanced Engineering parallellt gjorde att mässan kändes betydligt större än den egentligen var. Nästan alla behöver dessutom en kapsling och kanske också en snygg förpackning till sin elektronik så att köra de två parallellt fungerar bra. Bilarna från Koenigsegg och Polestar var inte bara publikmagneter, bägge företagen har avancerade elmotorer, invertrar, batteri-

6

paket och annan elektronik som de ­behöver rekrytera fler ingenjörer för att kunna ­vidareutveckla. Tre scener med ett gediget program bidrog till upplevelsen. Christer Fuglesang var den som lockade överlägset flest åhörare. N Ä S TA Å R ÅT E R KO M M E R M Ä S S A N i Göteborg den 19–20 april på Serneke arena. Sedan återgår arrangören Easyfairs till att som före pandemin alternera mellan städerna. Det innebär att mässan körs i Kista igen den 10–11 april 2024. Ovanligt många utställare har redan nu bokat monter till 2024. Vid denna tidnings pressläggning fanns ännu inga siffror på antalet besökare.

PER HENRICSSON per@etn.se

N U N Ä R V I KO M M I T I G Å N G I G E N efter allt Teamandet och Zoomandet, så har jag glädjen att utlysa SER Junior prize 2022. Det betyder att alla som slutför sina examensarbeten eller sina avhandlingar inom Elektroteknik/Datateknik under perioden januari till september 2022 har möjlighet att vinna. Mejla till serjuniorprize@ser.se V I J O B B A R V I D A R E med studiebesök och f­ öretagsbesök. Målet är att kombinera fysiska besök med virtuella, så att så många som möjligt kan vara med. Efter vårens ­mycket spännande föredrag om 5G/6G, NIS och Sveriges elförsörjning håller vi som bäst på att planera höstens aktiviteter. Jag återkommer i nästa krönika med mer information om detta, men har ni idéer eller förslag, så hör gärna av er till mig, hans.nilsson@ser.se

Med detta önskar jag er alla en trevlig sommar!

HANS NILSSON Ordförande SER

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

STARTBLOCKET

Bluetooths rundradio får ett namn Standardgruppen för Bluetooth har bestämt sig för ett namn på den funktion som förvandlar ­Bluetoothenheter till lokala radiostationer: Auracast. Det ska stödjas i Android 13.

Auracast gör det möjligt att sända ljud till flera enheter samtidigt. I perfekt synkronisering. Klicka på knappen märkt Auracast i Spotify så spelas musiken upp i samtliga anslutna trådlösa högtalare och hörlurar i närheten.

har med lokal trådlös strömning av ljud att göra: trådlösa hög­ talare, flerrumshögtalare, in-earhörlurar, teveljud, walkie-talkies, hörselslingor och så vidare. Allt som talar Auracast kan fungera som en sorts lokal digitalradiokanal med Bluetoothräckvidd. – Vi kommer snart att få se enheter, exempelvis earbuds, som stöder LE Audio ­inklusive Auracast, berättar Richard Kingston. Välj i meny, scanna en QR-kod eller håll mobilen mot en NFC-tagg för att välja station.

För hur Spotify, Google, ­Netflix, Apple, Sony och så vidare, kommer att utforma sin programvara är förstås upp till dem. Kanske sätter intellektuella rättigheter hinder i vägen för att fritt strömma ljud på ett enkelt sätt? Det får framtiden utvisa. Auracast kan i alla fall potentiellt bli en standard för allt som K A N S K E.

Alla inom räckhåll kan lyssna.

Han borde veta. Han ­jobbar på Ceva som designar och ­licenserar IP-kärnor för Bluetooth. Chip med deras kärnor sitter i miljarder smarttelefoner. C E VA S K I C K A D E U T en pressrelease samtidigt som namnbytet blev känt, och passade på att påminna om sitt stöd för Bluetooth. Sportbarer, museer, flygplatser, biografer och arenor kommer sända ljud via Auracast, gissar Ceva. Liksom smartklockor. Och mikrofoner. Auracast är en del av LE Audio, som i sin tur är en del av

Bluetooth 5.2. Den har produkttillverkarna tagit så lång tid på sig att börja stödja, att Bluetooth 5.3 redan hunnit spikas under mellantiden. Om allt går som planerat kommer A ­ ndroid 13 att stödja Auracast. Bluetooth 5.3 kommer där­ efter att stödjas i Android nästa år, gissar Richard Kingston. Standardgruppen spår att det år 2026 kommer att skeppas 1,8 miljarder produkter som stöder LE Audio. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Renesas investerar 100 miljoner i Arduino På väg mot 304 gigafabriker Just nu finns eller planeras (framför allt) sammanlagt 304 stycken fabriker för tillverkning av litiumjonceller runt om i världen. Analys­ företaget Benchmark Minerals Intelligence har räknat dem sedan 2015, och påminner om det akuta underskottet på rå­ämnen.

När BMI år 2015 räknade efter hur många gigafabriker för litiumjonbattericeller som låg i röret, så hittade de bara åtta. Nu är de 304, varav hundra till­ kommit sedan i april i fjol. Av dem byggs 226 i Kina. I USA planeras 23, varav pionjären Teslas tre fabriker står för en tredjedel av kapaciteten. I Europa planeras 30.

8

Den sammanlagda kapaciteten på de 304 är 6400 GWh. Som jämförelse planerar Northvolt hittills tre cellfabriker på 60, 50 respektive 60 GWh. B RY T N I N G E N AV R ÅVA R O R ligger efter i utvecklingen. Priset på litium skjuter i höjden. Biltillverkarna har börjat höja sina priser som svar, och dessutom har de börjat prioritera att producera elbilar med mindre batteristorlekar. BMI räknar ut att det behövs investeringar på 42 miljarder dollar för att tillgodose behovet av litium år 2030, utslaget på sju miljarder om året fram till år 2028.

Halvledartillverkaren Renesas köper aktier i italienska Arduino för 10 miljoner ­dollar. Produkter från Renesas ­kommer att integreras i ekosystemet kring styrkorts­ familjen Arduino.

Arduino är känt för sitt stöd i ett brett nätverk av studenter, ­hobbyister och proffs. Kortet föddes som en utvecklingsplattform för styrkort med en enkel programmeringsmiljö, mest i utbildningssyfte. Men det fick snabbt även professionella

användare, vilket är den aspekt Renesas nu betonar. – Nu fokuserar företaget på att stärka en ny generation professionella ingenjörer, skriver Renesas i ett pressmeddelande. Renesas står redo med en portfölj av MCU:er, MPU:er, analoga kretsar, strömkretsar och periferikretsar som nu ska integreras i Arduinos ekosystem, särskilt på IoT-sidan. Investeringen sker i en serie B-runda som totalt omfattar 32 miljoner dollar. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

STARTBLOCKET ERICSSON

fyra elnätsbolagen. De bedömer att den nätstrategi som Ericsson presenterar inte kommer att slå igenom i Europa. Dels är det är en mycket dyr utveckling, dels så måste man väga in säkerhetsrisker som intrång, svarar Cecilia Erdalen, presschef.

ALWAYS ON:

5G-visionen som ska säkra elnätet Ericsson, Nokia och Huawei, telekomvärldens stora system­leverantörer, satsar nu på att elbranschen ska bygga avancerade 5G-nät för drift och styrning av de delar av elnätet som inte är uppkopplade via fiber. Målet är realtidskommunikation till samtliga lokala elstationer med en fördröjning på maximalt 4 till 5 millisekunder.

Ericsson publicerade i maj en vision för elbolag kallad Always on. Huawei har publicerat flera White Paper sedan 2020 med samma inriktning. Nokia rapporterar att de redan har ett sådant nationellt nät i drift för elbolag i Tyskland. – Det finns ett stort intresse i telekomindustrin, elbranschen och bland regleringsmyndigheter för uppdragskritiska nät (mission-critical networks). Initiativ inom 450Alliance.org och från leverantörer av uppdragskritiska enheter (terminaler med mera) stödjer vår vision, säger Gautam Talagery, som skrivit Ericssons rapport. Elbolagen har i princip alla företag, offentlig sektor och hushåll som abonnenter. I Sverige finns cirka 150 000 lokalt utplacerade elnätstationer, nära el­abonnenterna. O M S V E R I G E S A L L A elbolag köper uppdrags­kritiska nättjänster av mobiloperatörerna för driften av alla lokala elnätstationer så innebär det också att mobilnät­ operatörerna får ett kommersiellt underlag att erbjuda liknande

10

lerna för elnätbolag är det som eller samma 5G-tjänster till att teknologiutvecklingen går så företag, offentliga sektorn och snabbt som hade kunnat gå. Elhushåll i hela landet. branschen är starkt reglerad och Den kritiska frågan är naturi varje EU-land måste lagar ändligtvis vad de nya realtidstjänsras för att öppna för att terna kommer att kosta införa den nya tekniken. för elnätsbolagen och Vi förväntar oss dock även för andra möjliga att se stora förändringar abonnenter. Gautam fram till 2030, säger Talagery skriver inget Johanna Wendesten på om det i Ericssons rapSiemens. port och detta är också Elektroniktidningen en av flera brister i rapGautam Talagery har frågat de fyra största porten, påpekar Anders elnätsbolagen i Sverige; Johnsson som leder den Ellevio, Eon, Vattenfall svenska elbranschens och Göteborg Energi. standardiseringsgrupp Ellevio har redan tagit TK 57. Se separat artikel. till sig Ericssons vision Elektroniktidningen och har fattat beslut att har skickat ut rapporAnders Johnsson införa ett nät som i stort ten Always on och bett följer den. Se separat om kommentarer från artikel om Ellevio. många håll. Eon ger ett svar i – Nokia bygger nu samma anda. ut ett privat nationellt – Det är absolut så att mobilnät i 450-bandet i det finns en strategi eller Tyskland för elbolag och vision i elbranschen om allmännyttiga företag (utilities). De får ett eget Lise Karstensen uppkopplade elnätstationer. I Tyskland säkert nätverk för sin används 450-nätet idag verksamhet. Nokia är vid för kommunikation fronten av denna revolumed nätstationerna. tion, säger Lise KarstenOm det ska bli volym sen, marknadsansvarig för trafiken så behövs för privata nät i Norden 4G/5G-nät, säger Chrisoch Baltikum i Nokia. Johanna tian Wickman på Eon Hitachi (fd ABB) och Wendesten energidistribution. Siemens ser också stora Vattenfalls pressmöjligheter med 5G. tjänst skriver att 5G är – På sikt delar Siemens intressant och kan få Ericssons vision om 5G påverkan framöver som såsom den presenteras komplement till andra i rapporten Always on. kommunikationssätt. Vi är eniga med Ellevios Göteborg Energi är tidigare uttalande om Andreas mest återhållsamt av de att finansieringsmodel- Kristensson

E N V I K T I G F R ÅG A för elbolagen är naturligtvis om och när nätoperatörerna kan leverera 5G som klarar kommunikation med fyra millisekunders fördröjning. Det är det krav som till exempel Ellevio har. – Min bedömning är att 2024–2025 så klarar mobil­ nätoperatörerna 5G-tjänster med cirka 10–15 millisekunders fördröjning i publika nät. Om cirka fem till tio år kan publika mobilnät i Sverige klara ner mot fyra millisekunders fördröjning i nationell skala, säger Andreas Kristensson, marknadsansvarig för privatnät i Telenor och fortsätter: – Det är stor skillnad på att ibland få fyra millisekunder respektive att vara garanterad 4 millisekunder. Det ­förutsätter utbyggnad av 5G-näten och möjligen att även 6G börjar bli tillgängligt. Om elbolag använder privata 5G-nät så kan det bli möjligt att klara kommunikation med 4 millisekunders fördröjning inom några år, säger Andreas Kristensson. E R I C S S O N S R A P P O R T Always on förordar att elbolagen ska välja att använda privata 5G-nät. Rapporten är skriven för USAmarknaden och den federala myndigheten FCC har nyligen föreslagit att den här typen av bolag ska få tillgång till 6 MHz i 900 MHz-bandet för privata nät. Gautam Talagery skriver också att sådana privata nät är ett bättre alternativ för elbolagen än att de köper en motsvarande tjänst av nätoperatörer. Det återstår nu att se om EUländerna lägger om sin frekvenspolitik på denna punkt. – Jag bedömer att det inte är sannolikt att frekvensmyndigheterna i EU beslutar ge frekvenser i låga band till privata mobilnät, till exempel till elbolag, säger Jonas Wessel i statliga svenska myndigheten PTS. Han har i många år arbetat med frekvenspolitiken inom EU.

GÖTE ANDERSSON

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

STARTBLOCKET

Ellevio kompletterar med 5G

Ett heltäckande datakommunikationsnät ska knyta samman elnätstationerna, baserat på 4G, 5G, radiolänk och fiber. Ellevio räknar med att kunna halvera avbrottstiden för sina närmare en miljon kunder. Företaget efterlyser s­ amtidigt en bättre finansiering för införandet av den nya tekniken. ­Ellevio vill att statliga Elmarknadsinspektionen ändrar regleringen så att de får rätt att ta ut högre avgifter av elabonnenterna för att finansiera utbyggnaden. I Sverige hade elabonnenterna tillgång till elnätet 99,98 procent av tiden 2020. För Ellevio handlar det om elavbrott med i genomsnitt 60 till 70 minuter per år och elabonnent. Dessa elavbrott inträffar huvudsakligen i och mellan de lokala elstationerna. Ungefär hälften av företagets kunder drabbas aldrig av avbrott – vilket innebär att det finns områden som är betydligt mer drabbade. N Ä R D E N NYA T E K N I K E N införts skickas information från berörd lokal elstation och fördelningsstation till driftcentralen. Därmed blir det möjligt att från driftcentralen identifiera och isolera de stationer som är berörda av störningen. Elen stängs av bara för de som verkligen är berörda och det går betydligt snabbare att åtgärda felet. Företaget vill därför ha kommunikation i realtid till alla lokala elstationer. Fiber och radiolänk klarar kommunikation med 4 millisekunders fördröjning och Ellevio vill ha lika kort fördröjning även för trafiken via 5G men hittills har företaget inte fått löfte om det. I städer går det att ansluta elstationer med fiber, men på landsbygden är mobilnät och 5G ett billigare alternativ. – Om 5G klarar våra krav är vi hemma, säger Stephan Stålered, ansvarig projektledare i Ellevio. Enligt beräkningar av telekomjätten Ericsson kan de

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

svenska elbolagen med en ny generationen styrsystem sänka avbrottstiden för elabonnenterna med 50 till 75 procent. Det handlar om många hundra miljoner sparade kronor per år. – Vår uppfattning är att ­Ericssons analys ger en riktig bild av elbolagens möjligheter att reducera elavbrotten, säger Stephan Stålered. – Vi har börjat införa den nya tekniken och räknar med att införandet blir klart för hela vårt elnät 2026, säger Stålered.

ELLEVIO

Elbolaget Ellevio utvecklar nu ett centralt kontroll- och styrsystem för företagets lokala elnätstationer. Planen är att koppla upp cirka 8 000 till 10 000 av företagets 24 000 stationer.

N Ä R A L LT Ä R K L A R T kommer företaget att vara bland de första elbolagen i hela världen med en så omfattande och samlad lösning, anger Ellevio. Men det finns frågetecken kring vilken ersättning elnäts­företagen kan få för införandet av ny teknik Statliga myndig­heten Stephan Stålered Energi­marknads­ inspektionen (EI) beslutar om intäktsramar för varje enskilt elnätsbolag och dagens reglering baseras på att bolagen bygger sin egen infrastruktur och ersättningsnivån baseras David Bjurhall

dessutom på elbolagets historiska kostnader. – Vi kommer att få allt högre kostnader när vi inför den nya tekniken. Energimarknadsinspektionens regler för våra intäktsramar måste ta hänsyn till det, säger David Bjurhall, ansvarig för regleringsfrågor i Ellevio. EI avvisar inte Ellevios framställning om ökade elavgifter för abonnenterna men de ger ännu

inget helt tydligt besked. – Nästa år kommer EI att ta beslut för elföretagens intäkts­ ramar inför tillsynsperioden 2024 till 2027. Just nu ser vi över vissa delar av regleringen, där vi inte tagit ställning till alla detaljer än. Tidigare har EI lämnat ett förslag till regeringen på lagändring som skulle möjliggöra mer harmonisering mellan löpande kostnader och kapitalkostnader, säger Carl Johan Wallnerström i EI till Elektroniktidningen. GÖTE ANDERSSON

SEK står redo att standardisera När det gäller kommunikation för skydd, styrning och övervakning av elsystemet så har kraftbranschen krav på pålitlighet, robusthet och säkerhet.

– Ericsson behöver utvidga beskrivningen för att visa att deras vision klarar kraven inom dessa områden, säger Anders Johnsson, som arbetar på statliga Vattenfall men också leder arbetet i svenska elbranschens standardiseringsgrupp TK57. Elektroniktidningen har bett om en kommentar till Ericssons rapport Always on som saknar information på viktiga punkter. – Vi vet därför ännu inte om lösningarna enligt Ericssons rapport Always on uppfyller dessa krav. Är den tekniska lösning som Ericsson förordar ekono-

miskt bättre än andra alternativ? Det finns inget svar på dessa frågor i rapporten, säger Anders Johnsson och fortsätter: – Min uppfattning är att Ericssons rapport är ett idépapper. Det är svårt att göra en samlad bedömning. Det är ett av flera initiativ och visioner, det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig. TC57 är i så fall redo att etablera de standarder som krävs för att utnyttja dessa lösningar i kraftbranschen, säger Anders Johnsson. S E K S V E N S K E L S TA N D A R D fast­ ställer och svarar för all svensk standard på elområdet. Organisationen representerar svenska intressen i internationell och europeisk standardisering på det elektrotekniska området inom organisationerna IEC och

CENELEC. Genom SEK deltar cirka 600 experter från olika företag, myndigheter och andra organisationer i Sverige. IEC utarbetar internationella standarder och inom IEC svarar gruppen IEC TC 57 för standarder för utrustning och system för styrning av kraftsystem, inklusive planering, drift och underhåll av kraftsystem samt tillhörande kommunikation. IEC 61850 är en hel serie med standarder, specifikationer och rapporter som täcker detta område. Inom Svensk Elstandard finns den svenska gruppen TK 57 som arbetar med standarder för elnätföretagens ­kommunikation. I TK 57 deltar experter från el­bolag som Vattenfall och ­systemleverantörer som ABB. GÖTE ANDERSSON

11

STARTBLOCKET Byta batteri istället för att ladda? I tunga fordon? Onsdag den 1 juni fick några stora kinesiska aktörer chansen att presentera konceptet för svenska kollegor i fordonsbranschen. I Kina har idén slagit rot och ekosystemet växer.

Kan Sverige lära från Kina om batteribyte? V

ad gäller batteribyte har väl ingen missat att en av de kinesiska aktörerna, Nio, börjat sätta upp batterimackar i elbilslandet Norge som ett första steg in på den europeiska marknaden. Men även batteribyte för tunga fordon är i skarp drift i Kina. Det finns ekosystem för komponenter och det finns infrastrukturlösningar för integrering med exempelvis smarta städer. Det finns systemlösningar, standarder, scenarier och statliga strategier.

40 procent av de 10 500 tunga elfordon som tillverkades i Kina göra batteribyte. I år tillverkas 25–30 000 och 40–50 procent av dem ­kommer att kunna göra batteribyte. ­Batterimackarna i Kina är vid I FJ O L K U N D E

det här laget redan vid sin tredje generation. I Sverige och Europa händer dock lite. I Sverige idag är det elvägar, kabelladdning och vätgas som är de spår som följs när det gäller elektrifierad vägtransport. De lösningarna är vad branschen förespråkar. Och politikerna lyssnar på branschen. Lastbilstillverkare som Volvo, Scania och Einride håller som mest ett öga på utvecklingen, om du frågar dem. M E N D E FA N N S i alla fall representerade bland de drygt 200 deltagarna i Kina-webbinariet den 1 juni. Det arrangerades av det östgötska nätverket Logistikia och forskningsprojektet Sweden China Bridge vid Högskolan i Halmstad.

När batteribyte drevs fram i Kina var det bland annat ett elbolag – Spic, en av talarna i onsdags – som gjorde en stor del av missionerandet. Lastbilstillverkarna tvekade eftersom de var rädda för vad som skulle hända med deras marknad – batteriet är en stor andel av värdet på ett fordon. D E T Ä R I A L L A FA L L Mike Danilo­ vics historieskrivning. Han är professor i Halmstad och i Shanghai med olika titlar inom innovation och företagande. Mike Danilovic var med och arrangerade onsdagens webina­ rium och är en av dem som viftar ivrigast med händerna för att få Sveriges marknad, industri och politiker att ta till sig tekniken. – Energidistributören Spic såg

problemet med effektförsörjning och kabelladdning. Vad händer när hela flottor elektrifieras? Det går inte. – Så de var en av dem som drev utvecklingen av battery swap. – Fordonstillverkarna ville inte – varken lastbilar eller bilar. Men till sist hittade de affärsmodeller, och så har de hängt med, den ena efter den andra. D E N K I N E S I S K A O R O N från lastbilstillverkare går i repris några år senare i Sverige. Oron bromsar branschen från att engagera sig. Men batteribyte kommer att komma hit förr eller senare. Utan den är storskalig elektrifiering av tunga fordon inte möjlig. Allt enligt Mike Danilovic. – Det går inte att stoppa.

FAKTA

Batteribyte vs kabelladdning

12

lösningarna som presenterades under onsdagswebbinariet var 40 sekunder, med en finurlig snabbkoppling. Enligt Mike Danilovic är problemet med k­ abelladdning att det inte finns någon system­lösning. Enorma effekter krävs under korta tider. Eller så förspills värdefull tid på att vänta på laddning. Batteribyte är däremot tekniskt färdigt att rullas ut idag. Även på systemnivå. Batterierna slöladdas och ingen arbetstid går förlorad. De kinesiska aktörerna inom

batteribyte har ett systemsäger Per Lindahl. och marknadsfokus – ett Cirka 40 batterimackar helhetsperspektiv på nät, el skulle kunna täcka södra och logistik. Sverige upp till Stockholm, Detta tyckte sig i alla fall och försörja 3 700 lastbilar Per Lindahl kunna uppfatta till en investering av cirka under webbinariet. Han 950 miljoner kronor. leder det östgötska logi­ Snabbaste sättet att stikklustret Logistikia, som komma på banan skulle var en av arrangörerna. kunna vara att rulla ut moPer Lindahl – Flera av dem kvitterade bila bytesmackar. Då beatt de för länge sedan upptäckt hövs bland annat inga segdragna att cord-charging inte uppfyller byggnadstillstånd. En utrullning marknadens behov, och att de därskulle kunna göras på ett år. för började utveckla battery swap, BJÖRN LISINSKI

Kanske kommer vi i framtiden att få se parkeringsplatser fulla av tunga lastbilar som megawattladdar medan deras chaufförer lunchar? Det är så ett scenario för kabelladdad tung transport kan se ut. Eller så hinner de nätt och jämnt ta kisspaus. De rullar in lastbilen i en station som kopplar in ett nytt batteripack på några minuter. Så skulle ett batteribytessystem kunna fungera. Det finns flera tekniska lösningar för själva batteribytet. Uppifrån, nerifrån, från sidan. Rekordet bland

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

STARTBLOCKET DEBATT

Batteribyte för tunga fordon här för att stanna De flesta gamla etablerade företag går under genom att innovation skapas av nya företag som tänker annorlunda. Tänk på Kodak, Facit, Nokia, Saab-bilar, svensk tekoindustri, svensk skeppsindustri med flera. En snabbkoppling byter batteriet på 40 sekunder.

40 batterimackar skulle kunna rullas ut på ett år.

Hur kommer då batteribyte för tunga fordon att ­introduceras i Sverige? Jo, genom att en kinesisk aktör etablerar sig, motsvarande hur Nio etablerar sig inom batteri­ byte för elbilar i Norge, Sverige och Europa. Det är i alla fall Mike Danilovics gissning. – Scania och Volvo kommer att vägra battery swap tills kine­ ser kommer hit och demonstrerar att det fungerar även här. De kommer att vika sig under pressen från konkurrenterna. I slutet av webbinariet blev det ombytta roller. De kinesiska aktörerna fick ställa frågor till den svenska publiken om marknad och politik. Att döma av frågorna över­ väger de att etablera sig i Sverige och Europa.

Även inom personbilar kommer Volvo att falla till föga, gissar Mike Danilovic. Det ägs av kinesiska Geely, som satsar på batteribyte för både personbil och tunga fordon. Mike Danilo­ vic tror det blir för dyrt med parallella plattformar. Fordon som stöder batteribyte stöder även snabbladdning. Det som lastbilstillverkarna kan göra för att inte tappa kontrollen över batterierna är att själva bli aktörer inom batteribyte, tipsar Mike Danilovic. Han har tjatat på en skeptisk bransch om detta i två år. Ett av syftena med webbinariet var att låta branschen få höra budskapet direkt från sina kinesiska kollegor.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Sanys tredje generation bytesstation.

Frågan är vilka som faller undan framöver? Fordonsindustrin i västvärlden har storsatsat på elfordon med batteriteknik där laddning sker genom en kabel. Denna teknik har kommit att dominera den europeiska och den svenska arenan. De politiska företrädarna har övertygats av industrin att den fungerar i alla lägen. Men tänk om så inte är fallet? Tänk om kabelladdning bara fungerar i liten omfattning, och att det saknas uppskalningsmöjligheter när systemet med elfordon växer? Fungerar det att ladda hundratals tunga lastbilar med mega­ laddare utmed de stora vägarna dagligen? Vem har tid att ladda last­bilar 1–2 timmar under lunchrasten som inte finns. Och var kommer eleffekt från? Redan 2002 när Tesla etablerades designades deras bilar för batteribyten. Likaså företaget Better Place som utvecklade tekniken men hann gå i graven innan det fanns en marknad. De kinesiska fordonstillverkarna arbetade med Better Place och vidareutvecklade tekniken till nya höjder. Vår forskning visar att det fram till 2025 kommer att finnas cirka 25 000 batteribytesstationer för personbilar och över 600 för tunga fordon. Nu satsar de kinesiska fordonstillverkarna på Europa, och Sverige är i fokus. Vi bör ta detta på allvar. Det gör de. Det kinesiska elbilsföretaget Nio har etablerats i Norge 2021 och bygger 20 batteribytesstationer under 2022. De vill bygga 10 stationer till i Sverige, varefter Tyskland och Storbritannien följer. 95 procent av deras kunder väljer deras nya affärsmodell, det vill säga att köpa bilar, hyra batterier och abonnera på batteribyten. Tänk om liknande effekter kommer på lastbilssidan? De kinesiska tillverkarna av tunga lastbilar med batteribytestekniken är på ingående till Europa. Tekniken är mogen. I Kina finns alla slags tunga fordon klara för batteribyten. Stationära och mobila stationer är på plats. Utrullning i Sverige kan ske snabbt. Är vi redo? Med cirka 40 batteribytesstationer i södra Sverige kan vi elektrifiera över 4 000 tunga lastbilar dagligen och möjliggöra både lokal, regional och långfärdstransporter. Det är dags för eftertanke. Vilken teknik är att föredra? Frågar man lastbilsåkerierna svarar de batteribytestekniken. Frågar man fordonsindustrin svarar de kabelladdning. Frågar man de svenska politikerna svarar de elväg. Världen ser onekligen olika ut beroende på perspektivet. Varför drivs inte denna teknikutveckling med batteribytestekniken av de innovativa och framåtblickande svenska lastbilstillverkarna? Kanske för att de är fast i gårdagens tänkande med rötter i dieselvärlden och tidiga 1900-tals lösningar från tågtekniken. Batteribytestekniken är klar att rullas ut även i Sverige. Om inte, kanske hela satsningen på elfordon raseras. Så försvann elfordon i slutet av 1800-talet. Hoppas historien inte upprepar sig. Men jag är orolig. I värsta fall kan vi addera fler företag till listan på de som missat uppkomsten av innovationer. Det vore förskräckligt. Bättre kan vi.

PATRIK LEONARDSSON

MIKE DANILOVIC professor på Högskolan i Halmstad

Sanys lösning byter ut batteriet på knappt två minuter.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

13

STARTBLOCKET

Mikromekaniskt filter sniffar gaser Genom att skicka IR-ljus genom en gas och sedan mäta vilken eller vilka våglängder som absorberas går det att avgöra innehållet. Tekniken är känd sedan länge men har krävt dyr labbutrustning. Norska Tunables mems-baserade lösning kostar bara en bråkdel och kan användas för att optimera förbränningsmotorer och industriella processer.

Tunables analysmjukvara

D

en första ­kommersiella tillämpningen för Tunables gassensor är lastfartyg för flytande naturgas, LNG. De både fraktar gasen och använder den som bränsle till motorerna. Genom att mäta innehållet i avgaserna går det att styra motorerna på ett optimalare sätt och därmed minska förbrukning och utsläpp. – Det finns krav på vad som får släppas ut. Men det finns också större och större krav där myndigheterna inte sätter kraven utan skeppsfarten, som vill segla utan utsläpp. Runt 20 procent av utsläppen kommer från transporter, varav 5 procent från sjöfarten. Vägtransporter är på väg att elektrifieras, men motsvarande händer inte på sjön. Eftersom den typen av transporter förväntas öka är möjligheten att styra på avgaserna en intressant möjlighet att sänka utsläppen. – Vi har alla de stora bolagen som fraktar LNG på kundlistan, men i Sverige och Danmark finns många internationella bolag som är intresserade av att

Tunables optiska mikrofon Tunables FabryPerotfilter Kommersiell IR-detektor

stör varandra. Det finns optimera sina processer. labbutrustning som kan Det är därför vi här, säger göra det, som körs av Kristian Hovet som är vd kunniga personer, men på norska Tunable. det är svårt att göra det Företaget är sedan med en liten analysator. en tid representerat på Det är det vi löst med ett inkubatorn Things i Kristian Hovet memschip. Stockholm med målet att hitta nya kunder i industrin som också vill optimera sina D E T F I N N S KO N K U R R E R A N D E processer med hjälp av företagets lösningar på marknaden men gassensor. de används framförallt för att Exakt vad som mäts beror på detektera närvaro av en gas. De tillämpningen, men tänkbara är sämre på att mäta halten. Ett gaser är CO, CO2, NO, NO2, exempel är resistiva nätverk besvaveldioxid och metan. lagda med speciella material som – Utmaningen att ha många påverkar resistansen i närvaro av gaser i en blandning är att de det ämne som ska detekteras.

Det system som Tunable sålt i ungefär 150 exemplar är ungefär 30×40 centimeter men det pågår arbete för att krympa det. – Vi har en prototyp som är 10×10 cm men det går att göra den ännu mindre och till en lägre kostnad. Priset börjar på 5 000 euro men kostanden beror mycket på hur det integreras till ett system, en verksamhet som i första hand görs av olika partners. Tunable är primärt en teknikleverantör. Bolaget grundades 2015 och har 23 anställda. PER HENRICSSON per@etn.se

FAKTA

Så fungerar tekniken i gassensorn Grundtekniken är utvecklad på det Oslobaserade forskningsinstitutet Sintef och baseras på ett memschip med två mikromekaniska speglar som tillsammans utgör en FabryPerot-interferometer. Den fungerar som ett filter och skär ut ett smalt våglängdsintervall mellan 1,5 µm och 15 µm, det vill säga IR-området. Genom att ändra avståndet mellan speglarna flyttas centrum för filtret vilket gör det möjligt att stega sig igenom hela det intressanta

14

våglängdsområdet för att hitta en eller flera gaser. Att flytta centrum för filtret går på några millisekunder. Det som tar tid är att mäta och sedan bestämma vilken gas det är och räkna ut koncentrationen. På en sekund hinner instrumentet med att bestämma tre till fem stycken gaser. Sammansättningen i en gas förändras förhållandevis sakta, så att få ett nytt mätvärde var 15:e sekund anses som snabbt.

Men viktigare än samplingshastigheten är att mätningarna är stabila, att de inte varierar över tiden. För att klara det utförs en självkalibrering av sensorn med lämpliga tidsintervall. Det görs genom att leda in ren kvävgas och mäta på den. IR-ljuset i Tunables system kommer från en glödkälla som avger ett brett spektrum. Filtret skär sedan ut ett smalt våglängdsområde som får passera genom en kavitet där gasen

leds in. En detektor läser av hur mycket ljus som passerat. Därmed går det både att detektera att en viss gas är närvarande och ta reda på koncentrationen. Förutom att gasmolekylerna dämpar ljuset värms de också upp och börjar vibrera varvid de avger ”ljud”. – Vi har en mikrofon som kan plocka upp det och därmed detektera väldigt små kvantiteter.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

STARTBLOCKET KELIBER

Analytiker tvistar:

Är litiumkrisen över? Litiumpriserna kommer att gå ner redan i år. Det hävdar analytiker på investeringsbanken Goldman Sachs. Analysföretaget BMI insisterar på att de kommer att stanna på en hög nivå till år 2025.

Det har uppstått en debatt ­mellan analytiker om vart priset på raffinerat litium och andra batterimetaller är på väg. Det har rått konsensus i mineralbranschen om att den höga nivå litium hamnat i under det senaste dryga året – priset är idag fem gånger högre än för tolv månader sedan – kommer att bli bestående under en längre tid. Elektroniktidningen har förmedlat budskapet om denna kris flera gånger, med hänvisning till analysföretaget BMI (Benchmark Mineral Intelligence) som är erkänt inom gruvindustrin. Men nu träder plötsligt en bank

in i diskussionen och hävdar i en rapport att toppen är nådd och att priserna kommer att börja sjunka, med start redan i år. Bankens rapport heter ­”Battery Metals Watch: The End of the beginning”. Goldman Sachs är ansedd i finansvärlden och rapporten har fått en effekt på marknaden. Det är en god nyhet för klimatet om det stämmer. Höga priser på raffinerat litium tenderar att höja priset på litiumjonbatterier och därmed på elbilar. B AT T E R I B R A N S C H E N har kastat sig över BMI och krävt en kommentar och BMI har publicerat en öppet svar med rubriken ”Lithium oversupply? Not likely – five main reasons why”. Goldman Sachs hävdar att underskottet på litium av batteri­ kvalitet kommer att förvandlas till ett överskott redan i år.

Utbudet av litium möter inte efterfrågan och priset har mångfaldigats sedan början av 2021.

BMI skakar på huvudet. BMI tror inte att Goldman Sachs förstår den här marknadens komplexitet och tröghet. Det är brist på litium av batterikvalitet som drivit upp priset. Så långt är alla överens. Det uppfattas som det stora problem som batteriindustrin står inför just nu. Battericellsfabriker växer så det knakar, men produktionen av de metaller cellerna byggs av, lyckas inte växa i takt med den dramatiskt ökande efterfrågan.

Problemet kan lösas med investeringar i brytning och raffinering, men sådana projekt är tröga till sin natur. BMI pekar på projekt i Kina och Australien som inte nått eller kommer att nå sin fulla kapacitet ens tio år efter starten. BMI:s svar går in i detalj på metoder och investeringar som pekas ut i Goldman Sachs ­rapport. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Innovation, urval och service i fullständig harmoni Miljontals produkter – obegränsat urval av utföranden

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

Klart för leverans idag 15 mouser.se/ti-selection

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING

Sverige i topp för Mouser Komponentbrist, alternativa leverantörer, fler lokalanställda och en oväntad förändring i Sverige. Elektroniktidningen har pratat komponentdistribution med Graham Maggs, som är europeisk marknadschef på Mouser. ning, på webben. Sam– Jag hade förväntat mig mantaget har det gjort att det inte skulle ha föross mer konkurrenskrafändrats så mycket, men tiga. Jag vet också att vi jag hade fel säger Graham bytt fraktbolag i en del Maggs. områden. Han tystnar en stund Tittar man på hur det medan han studerar sin skärm där 30 olika Graham Maggs gått för Mouser i Europa jämfört med USA och produktkategorier är listade. Sedan konstaterar han att Asien, så är det dessutom Europa som sticker ut. försäljning av kontaktdon i Sve– Europa stod för 31 procent år rige gått ner från 20 procent före 2020, ifjol var det 34,5 procent. pandemin till 16 procent i fjol. Det visar att vi växer snabbare För halvledare är trenden den här än i Asien och USA. Jag tror motsatta. De stod för 23 procent det primärt beror på att vi ser allt av den totala försäljningen i mer utveckling på de stora föreSverige år 2020, växte till 37 tagen här, säger Graham Maggs. procent i fjol och taktar just nu Även i år ser det bra ut. Europa på 35 procent. – Har tillämpningarna ändrats har fram till och med maj ökat med 32 procent. Storbritannien så mycket eller är det tillgängligligger på 37 procent, Italien på heten som driver kunderna att 31 procent, Frankrike på 33 beställa mer än de behöver? procent, Tyskland på 38 procent Han blir svaret skyldig men och Sverige som sagt ännu bättre konstaterar att tillväxten mätt i med 43 procent. pengar varit fantastisk. Jämför – Det måste var det nya kontoman de fem första månaderna ret i Malmö och folket där, säger i år med motsvarande period i fjol, ökade Mousers försäljning i Sverige med 83 procent. För de fem första månaderna år 2021 jämfört med motsvarande period 2020 var ökningen 43 procent. Amerikanska Mouser är vad som brukade betecknas som B ÄG G E S I F F R O R N A är bättre än en katalogdistributör men snittet för Europa. Där ökade som idag kallar sig e-handlare. försäljningen 81 respektive 27 Fokus ligger på små beställprocent. ningar till kunder som sysslar – Vi såg 15 procent nya, unika med utveckling, inte större kunder i fjol i Sverige, det är jag volymer för produktion. väldigt nöjd med. Det har legat på 10 till 12 procent de senaste – Det är ingen hemlighet att åtta, nio åren. marknaden har varit ”intresTotalt har Mouser cirka sant” de senaste åren, men som 260 000 kunder i Europa. e-handlare har vi inte varit lika – Det är ingen tvekan om att påverkade som breddistribuSverige varit framgångsrikt de törerna. Vi har väldigt lite som senaste åren. Vi har satsat extra går till produktion, det mesta är på kontoret, tittat på prissätttill utveckling, och den har till

han lite skämtsamt. Det svenska kontoret brukade var ett av de minsta i Europa med i snitt två personer. Idag är det sju anställda som hjälper kunderna med att välja komponenter. – Vi vill ha lokala människor som pratar språket, kunderna känner sig bekvämare då. ÄV E N O M F Ö R E TAG E T inte sysslar med designhjälp behöver kunderna inte klara sig helt på egen hand. – Vi har inte gjort någon större sak av det men vi har ökat infor-

mationen på vår sajt. Det finns undersajter kring applikationer. Det är inte bara datablad utan exempel och annan information som utvecklarna har nytta av. Vidare kan de få hjälp med aktuell prisinformation och tillgänglighet men också förslag på alternativa komponenter. Totalt har företaget runt 3 000 anställda i världen varav 240 i Europa. De flesta finns i Texas, USA, och arbetar på lagret som byggts ut i omgångar. Den senaste tillbyggnaden öppnade i november

Utveckling framför produktion

16

och med växt på vissa områden, vilket varit bra för oss, säger Graham och fortsätter: – Vi gjorde så för att vi kände att vi behövde skilja ut oss. Det har lett till galna siffror. För ungefär tio år sedan hade vi mellan 400 och 500 leverantörer, idag är det 1 400. Vi har i princip allt inom halvlederi bortsett från en del asiatiska tillverkare. Det är bara ett par av de större som vi inte har och med alla förvärv som sker är det bara en tidsfråga innan vi har dem med. I praktiken innebär det att det nästan alltid går att hitta konkur-

rerande fabrikat hos Mouser. Det fungerar eftersom det i första hand är kunderna som väljer, inte Mouser som råder. – Breddistributörerna fokuserar på de största kunderna medan vi levererar till mellan 700 000 och 800 000 kunder. Då blir det enklare att acceptera att det finns konkurrerande fabrikat. ÄV E N D I G I - K E Y trycker gärna på bredden i sortimentet, men Graham Maggs anser att det finns en skillnad. – Vi kan sägas vara varandras avbilder men Digi-Key fokuserar

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

TROR DU ATT ALLT STÅR PÅ WEBBEN?

2020 men redan ett år senare togs beslut om ytterligare en utbyggnad som precis startat. – Vi kommer att addera någonstans mellan 400 000 och 450 000 kvadratfot till de 1,6 miljoner vi redan har, säger Graham Maggs och fortsätter: – Om man tittar på vårt lager för två år sedan hade vi en miljon artikelnummer som kunde skeppas samma dag till ett värde på cirka 800 miljoner dollar. Idag har vi 850 000 artikelnummer som kan skeppas samma dag, 150 000 färre.

– Värdet är 10 procent lägre än före covid men vi har beställningar på ungefär en och en halv gång värdet på lagret och om allt kom samma dag skulle vi inte veta var vi skulle ställa det. att det är omöjligt att säga när ledtiderna blir normala igen. – Några få har sjunkit, några kontaktdon, men det är bara långsiktig planering och tidig orderläggning som hjälper.

Läs Elektroniktidningen! ETLIDEKNTINROGNEIKN

SVER IGES ENDA IKELEK TRON MAG ASIN FS FÖR PROF

NR 5 MAJ 2022

H A N KO N S TAT E R A R

PER HENRICSSON per@etn.se

NR 3 MARS 2022

SSNITT

ALIS OCH VISU

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

TEM A: FO RDON

ERING

sta sate ar högupplö öping tolk enera i. /14–15 prom er från Link Algoritm en värld du kan er OM UX: och bygg

Ödgär på Zen d Anders son är seact, en mju som utveck vd kva lar körand ra för själ Intensi e personbilavone r. mot ”No n är att axa llvisio nen”. /14 –15

llitbilder

en Upplevels blir allt viktigare

VOLVO

RISC-V:

Rapport från Olof Kindgren /24–25

/16–17

PRE NUM ERE

RA KOS TNA

DSF RIT T!

ETN .SE /PR

INMOTIO

EN

N:

Elfordo driver pån fabriksb ygge PR EN UM ER ER A KO ST

PRONANO TAR NANOTEKNIK TILL INDUSTRIN 5/10/22

e.indd 1

_SE_Snip

ELEKTID

DEASH_

220510_I

4:34 PM

KOE NIG

En halvledarmiljö håller på att ta form i Lund som ska stötta startupföretag som vill kommersialisera sin teknik. De första användarna har hittat dit. /4–9

NA DS FR

IoT-SATELLITER:

ZERO PARALLAX:

Snart riktas antennen mot himlen

Smygpremiär för omöjliga kameran

SEG

Först tillG: med eg 400 elmotor en

/10 –12

/22–23

ITT ! ET N. SE

TEMA: EDGE & INTERNET OF THINGS

om komponentbristen och de långa ledtiderna. I extremfall kan tillverkarna ha orderböckerna fulla flera år framöver. – Då är det bra att ha många alternativ. Kunderna har större chans att hitta ett alternativ till den komponent de tänkt sig. Han syftar på de mindre kända asiatiska leverantörer som ofta kan fungera som ersättning. – Samtidigt skulle vi kunna ha dubbel eller tredubbelt så många om vi skulle satsa på det. Men man kan inte ha hur många som helst. Han nämner D-sub kontakter som exempel. Mouser har sex eller sju leverantörer av kontaktdonet men skulle kunna ha 20.

SVE RIG ENDA ES ELE KTR MAGAS ON IKFÖR PROIN FFS

HON VIL NÅ NOLLL S N ABB A RE

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

EN 3D-KARTAVÄRLDEN ÖVER HELA

RÄN ÄNDARG TEMA: ANV

/12–13

mer på volym medan vi siktar på små till medelstora beställningar. I praktiken kan det handla om så lite som fem eller tio komponenter, men också hundra eller tvåhundra beroende på komponenttyp och kund. – Vi försöker inte aktivt få beställningar på 10 000 eller 100 000 exemplar även om vi såklart accepterar sådana beställningar. Han ser även en skillnad mot Farnell, som också faller under kategorin e-handlare eller katalogdistributör. – De är mer fokuserade på elektromekanik och kontaktdon. I ett avseende är de dock lika inför verkligheten, det handlar

ELEKTRONIK

TIDNINGEN

ELEKTRO NIK

TIDN INGE N

NR 4 APR IL 2022

/P RE N 22040

7_10-8

_Mill_E

LEKTI

D_SE_

Snipe.

indd

1 4/6/22

10:55

AM

/20–21

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN 220111_10-5_Mill_ELEKTID_SE_Snipe.indd 1

1/6/22 2:54 PM

PRENUMERERA GRATIS

Du får det snygga månads­magasinet genom att fylla i talongen på www.etn.se/pren

17

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING

Företagsporträtt:

En one-stop-shop i telematikdalen Merparten av Seteks uppdrag idag ligger i fordonsindustrin. Men nu är planen att växa sig lika stor inom kategorin ”övrig krävande industri”.

Ett OBD-anslutet diagnosinstrument för bilar, ett programmeringsskåp till lastbilsproduktion och ett analysinstrument för medicinsk röntgenutrustning – det är några av de produkter som Setek varit med och utvecklat. Elektroniktidningen ringde upp koncernchefen för Setek Group Hans Richert eftersom vi ville prata med några spännande konsulter inför detta temanummer. Han ifrågasatte genast etiketten ”konsult”. Men vi insisterade och han gav med sig. – Ok. Det är väl en semantisk fråga. Det finns ju rena resurskonsulter, typ Sigma och Epsilon och de stora drakarna. De gör ett fantastiskt jobb. – Men vi har en annan uppgift. Vi hyr inte ut tid till andras projekt. PÅ S E T E K G R O U P finns Setek Systems som gör kundstyrd projektutveckling – kompletta projekt från ax till limpa. Från specifikation och prototyper till serietillverkning och produktvård. – Så ”produktutvecklingskonsult” kanske vi kan kalla oss. Setek Systems har två syskonföretag i koncernen: Host Mobility och Cabeco. De konstruerar industridatorer respektive specialkablage och ledningsnät. – Tillsammans är vi en komplett one-stop-shop, tycker vi. Host Mobility och Setek Systems sitter med moderbolaget i Mölndal. Cabeco finns i Trollhättan. Rötterna för koncernen sträcker sig ända till 1975 och ett företag som hette Selektiv teknik. År 2008 bildades koncernen Setek Group av två tidigare och fyra nya ägare, med Setek Systems som dotterbolag. Flera milstolpar i historieskrivningen gäller uppdrag för Volvo Cars och Trucks. En annan viktig kund är FMV.

18

Kablage, industridatorer, projektutveckling. – Vi är lite som en byggentreprenör som du anlitar för att ta hand om allt, säger Hans Richert.

Host Mobility införlivades år 2017. Det utvecklar tele­ matikplattformar – små, robusta industridatorer. De kan till exempel sitta som diagnosenheter för fordon, logga händelser i testfordon, eller användas för trafikinformationsskyltar i lokaltrafiken i fordon och på hållplatser. Cabeco införlivades året efter och tar fram ledningsnät och specialkablage för bland annat fordon. Koncernen har kontinuerligt ett tiotal projekt i luften. Några av kunderna är återkommande och representerar kanske 10–15 nya beställningar per år. Omsättningen ligger kring 165–170 miljoner kronor på 36 anställda. Vem behöver Setek? Gör lite reklam! – Vi har förmåga att utveckla elektronik, mjukvara och mekanik i samma hus, inklusive kablage som ofta är en underskattad delkomponent. – Och inte bara prototyper, utan hela vägen till produktion

och serietillverkning. – Lite som en entreprenör inom bygg som du anlitar för att ta hand om allt – betong, elektronik, snickare och hela klabbet. Certifiering och EMCprovning täcks in av Seteks egna partners. Produkterna tillverkas typiskt i ”måttliga” volymer. Diagnosinstrumentet för Volvo Cars används på alla auktoriserade Volvoverkstäder globalt och har tillverkats i 30 000 exemplar hittills. Företaget har utvecklat mycket produktionsutrustning till AB Volvo. Den relationen är mångårig. – Vi är en preferred supplier. Det är måhända ett kvalitets-

FAKTA Som alla andra brottas Setek med komponentbristen. – Det stör oss rejält. Kanske extra mycket eftersom korta ledtider har varit något av ett signum för företaget, enligt Hans Richert. Bristen gäller inte bara halvledare, utan även andra komponenter. När fabrikerna i Sydostasien stänger ner drabbas all produktion – även hos Seteks kunder.

Troligen, enligt Hans Richert, kommer företaget ändå att visa svarta siffror, trots det besvärliga läget. Finns det ett hot är det att komponentsituationen är svår att sia om. – Det är svårt att prediktera när det kommer att återgå till det normala. Läget handlar ju nästan om dagsnoteringar nu.

mått. Det är inget du blir som leverantör om du inte har ordning och reda. Många av Seteks uppdrag kommer från fordonsbranschen. Produkter används i såväl fordon och infrastruktur som i tillverkning och i verkstäder. Vad gäller det nya spännande området elektromobilitet har ­Setek har bland annat kompetens inom BMS (Battery Management Systems). F Ö R E TAG E T S I G N A L E R A R för att bredda sina erbjudanden och ta in andra typer av uppdrag i större omfattning. Den verksamheten skulle kunna bli lika stor som den nuvarande inom fordon. Omsättningen skulle kunna dubbleras. – Ambitionen och planen är att bredda affärerna till andra applikationsområden än fordon. Det finns en klar realism i detta. Tuffa industriella miljöer är intressanta kandidater genom den erfarenhet som byggts upp genom uppdragen inom fordon. Hans Richert nämner process­ industri som exempel. Någon exakt tidsplan finns inte än, men Hans Richert avslöjar att det finns antal prospekt på gång där företagen redan lämnat offerter. – Resan har redan börjat. Hör du av dig om ett år igen kan jag kanske ge betydligt mer konkreta exempel.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

Deras neuronnät hushållar med IoT-systemens knappa resurser, utan att äventyra noggrannheten.

Företagsporträtt:

Embedl trimmar neuronnät för inbyggda system Göteborgsföretaget Embedl (EmbeDL) bygger om artificiella neuronnät (ANN) så de blir effektivare – utan att tappa noggrannhet.

AI-världens artificiella neuronnät växer sig allt större. Att göra en inferens – att be nätet klassificera indata – kan kräva miljarder operationer. – Det tar tid och energi, säger Hans Salomonsson, vd för ­Embedl, en färsk avknoppare från Chalmers i Göteborg. Särskilt är de tunga beräkningarna en utmaning i inbyggda system. Där finns ont om beräkningsresurser, det kan finnas realtidskrav och produkterna går ofta på batteri. Embedl möter utmaningen med ett unikt verktyg som optimerar neuronnät. Det tar ett befintligt neuronnät och bygger om det till ett nät som beräknar samma funktion för relevanta indata, men kräver färre räkneoperationer. – Vi ändrar vad som beräknas. Det neurala nätverket blir mer effektivt mot den hårdvara som kunden använder.

Det sistnämnda är viktigt. Att ta bort beräkningar kan i värsta fall till och med göra ett neuronnät långsammare. Därför måste koden optimeras efter den specifika hårdvaran. Embedl stöder flera olika hårdvaror vilket betyder att kunden kan utvärdera dem mot varandra, vilket är ytterligare en viktig poäng med verktyget.

effektivisera neuronnät. Det är ett populärt forskningsfält. Företaget använder alla kända knep, utöver sin egen specialare. Det kan gå att sänka precisionen i de interna beräkningarna på hela eller delar av näten utan att utdata påverkas dramatiskt. Det kan till och med gå att klippa bort delar av nätet. – Det kallas pruning. Det handlar om att leta efter och ta bort redundans. E L E K T R O N I K T I D N I N G E N försöker – Men pruning i sig självt är på tusen sätt pumpa Hans Saloganska begränsat i hur mycket monsson på exakt hur Embedl tråcklar med neuronnäten för att det ändrar i nätet. Vi kan göra effektivisera dem. Men han tiger. större förändringar. Det problem som Embedl – Det är det som är ”the secret”, löser är i grunden konflikten skrattar han. mellan precision och effektivitet. Inga detaljer nämns i EUFör att öka precisionen på nätet projektansökningar. Ingen gamadderar man typiskt operationer, mal forskningsrapport avslöjar men då tar beräkningarna som något. resultat längre tid. – Vi har valt att inte – Vi kan säga till publicera något. kunden att de kan Kunder är Embedl fokusera på noggrannmer öppen mot, så är du heten så tar vi hand om kund vet du mer. latensen. – Lösningen är inte en Embedl stöder black box mot kunneuronnätskretsar från derna. Nvidia, Arm, Intel, och Embedl är inte ensamt om idén i sig, att Hans Salomonsson Xilinx. Och till hösten

FAKTA Embedl har fått finansiering från EU, Vinnova, Almi, VGR och privata investerare. En ny finansieringsrunda är just nu öppen. Företaget har medverkat i två forskningsprojekt under EU:s program Horizon 2020: LEGaTO och VEDLIoT. Veoneer och Siemens är partners i EU-projekt. Ett Vinnovaprojekt gjordes tillsammans med Högskolan i Halmstad och Volvo Group. Grundarna Hans Salomonsson

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

och professor Devdatt Dubhashi har ett bolag tillsammans som heter Machine Intelligence Sweden. Där är Embedl dotterbolag. Där finns även bolaget Repli5, som genererar syntetiska träningsdata i grafikmotorn Unreal Engine. Den används normalt för att skapa datorspel, men den är så pass realistisk att den kan generera scener som det går att träna neuronnät på. Det finns en tredje affärsidé i moderbolaget, men den ligger i dvala:

att knyta samma forskare med bolag, med hjälp av en AI-baserad sökmotor. – Det här är något jag vill komma tillbaka till. Där finns jättemycket att göra. Jag har varit både inom akademi och industri och det skulle behövas en ny modern brygga mellan dem. – Men det får kanske bli en annan livstid, skrattar Hans Salomonsson. – Det jag gör nu tar upp min tid gott och väl.

även Qualcomm. Att ta fram stöd för en ny arkitektur tar 1–2 månader. Kundernas efterfrågan styr. Tillämpningsområdet för Embedls idag tre kunder är datorseende. Det är det område där ANN är störst idag. – Speech och text kanske ­kommer senare. Företaget har 11 anställda varav 8 ingenjörer, alla inom mjukvara. – Vi behöver inte förstå hur hårdvaran fungerar, bara veta vad som är effektivt. I slutet av 2023 hoppas de vara 40. – Det finns jättemycket att fortsätta utveckla. Hur man bygger nätverken, tränar dem, optimerar dem och så vidare. – Forskningen är inte färdig på något sätt. Särskilt när det handlar om att få dem effektiva i inbyggda system. D E N K U N D som Embedl jobbat längst mot är Zenseact, Volvos dotterbolag för AD- och ADAS, och leverantör till hela Geelykoncernen. Kund nummer två finns inom försvarsteknik – Saab. En tredje kund är inte offentlig, men har sin verksamhet inom varuhandel. Saab och Zenseact är ideal­ kunder. Där finns expertis som utvecklar egna neuronnät. Därefter kan de på egen hand använda Embedls verktyg – ­Neural Compression SDK – för att trimma sina nät. – Den modellen är skalbar. Vad gäller den tredje kunden inom varuhandel har Embedl snarast fått fungera som konsult och leverera en totallösning, inklusive att utveckla modeller. F Ö R E TAG E T V I L L egentligen inte vara konsult utan ett bolag som säljer en produkt och levererar tillhörande tjänster. Neural Compression-produkten kan mycket komma att följas av fler. – Vi har fler verktyg i pipeline. De handlar om att bygga effektiva neurala nät. Den röda tråden är att hjälpa kunden att ta deep learning från utvecklingsstadiet till en skarp produkt. – Vi hjälper kunder inom inbyggda system att produktifiera AI.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

19

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING

Utbildning för halvledarindustrin Situationen i omvärlden med allmän halvledarbrist har fått EU att vilja minska beroendet av Asien genom att stötta lokal produktion. Men finns det utbildningar på universiteten för dem som vill arbeta i halvledarbranschen? Finns det labb­ utrustning? Finns det intresse?

T

rots att industrin skriker efter halv­ ledarkomponenter och media skriver spaltkilometer märker lärosätena inget fantastiskt intresse från studenter och doktorander. Uppfattningarna på KTH, Chalmers och Lunds Tekniska Högskola skiljer sig dessutom åt. Det är ingen brist på grundutbildningar och halvledarlabb finns, men hur många studenter som söker sig in till de olika läro­ sätena beror på de lockmedel som finns. KTH – krafthalvledare gäller Professorn i fasta tillståndets elektronik Mikael Östling på KTH är inte så positiv. Intresset för fabrikation av halvledarkomponenter är inte på topp bland svenska ungdomar och det har inte ökat nämnvärt under de senaste tio åren. Halvledarbristen har definitivt inte slagit igenom. Det finns resurser i Sverige och på KTH för att dubblera antalet studieplatser om intresset skulle öka men antalet sökande varierar väldigt lite från år till år. Den tidigare kursen i avancerad VLSI-teknik fick till exempel läggas ned på grund av bristande antal studenter. Det kan till del skyllas på att Ericsson har lagt ned sin egen tillverkning i Sverige. Då falnar intresset. Östling har stort förtroende för EU:s satsning på halvledarfabriker i Europa inom det som kallas Chips Act, främst för att man sätter fokus på teknikområdet som sådant. Tyvärr tror han inte att så värst mycket av EU-pengarna hamnar i Sverige, främst för att satsningen är inriktad på de verkligt stora

’’

fab­rikerna. Han tror ändå att ändå satsningen får bieffekter i form av flera investeringar från EU, främst från andra intressenter i Europa. Östling anser att Sverige kan bli starkt på utveckling av krafthalvledare. Samhället är på väg mot elektrifiering och behovet av högeffektiv regler- och kraftelektronik med kiselkarbid och galliumnitrid ökar snabbt och där har Sverige stor kompetens. Dessutom är Europa starkt på utveckling av tillverkningsmaskiner för denna typ av halvledare. Intressant nog är det fler kvinnor bland de utländska mastersstudenterna än bland de svenska, och på KTH är det direkt ont om svenska studerande i dessa ämnen men totalt sett ger det en bättre könsbalans. På KTH:s utbildning kallad ”Nanoteknik” tar man direkt in utländska studenter på mastersnivå. Det hela slutar med cirka 15 doktorander per år som studerar halvledarteknik. Studenterna på grundkursnivå får av kostnadsskäl idag bara en halvdag i labbet och en halvdag i mätlabbet, medan mastersstudenterna givetvis får längre tid att utveckla egna kretsar. Wow-faktorn är viktig för värvning av studenter och resurser. Det visade sig bland annat i projektet Working on Venus, som började som en inbjudan till forskning kring högtemperaturhalvledare för industriellt bruk. Väldigt få studenter nappade och sponsorerna var kallsinniga. När titeln ändrades till ”högtemperaturelektronik för bruk på ­Venus”, en planet med 460 grader varm atmosfär slog det an hos sponsorerna och strax var projektet igång. Studenterna stod i kö. Svenska doktorer är väldigt uppskattade

Behovet av kraftelektronik ökar snabbt och Sverige har stor kompetens. PROFESSOR MIKAEL ÖSTLING, KTH

20

i världen. De hamnar hos Intel och de stora labben i Europa som Area Manager, Deposition Manager, Designers osv, men även som app-utvecklare. LTH – partikelacceleratorer och nanoteknik Lunds Tekniska Högskola (LTH) är annorlunda. De har märkt ett konstant intresse under de senaste tio åren, kanske eftersom de har annorlunda lockmedel. Partikelacce­ leratorerna Max IV och ESS är intressanta anläggningar med ett stort antal teknikområden. LTH särskiljs också för sin inriktning på nanoteknik. Professorn i nanoelektronik Lars-Erik Wernersson vid LTH menar att lärosätet känner ett konstant, bra intresse, men att allting handlar om tidskonstanter. Må vara att det är halvledarbrist idag, men det tar flera år efter ansökan innan det kommer disputerade doktorer. Han ser ett markant ökat intresse för artificiell intelligens, men fruktar att många glömmer att det behövs maskinvara till detta. Lund är annars nanoteknikens högborg, med ämnen som sensorer och optisk teknik. Wernersson tror på Chips Act i och med att den kräver kompetensförsörjning och där är LTH starkt, men att man behöver öka takten och behöver samtidigt mera resurser. En vidareutveckling av kursutbudet kommer att bli nödvändig, till exempel mot komponentnära kunnande som ligger närmare industrin. Vidare väcker kvantteknik och neuro­ morfisk teknik intresse. Max IV och ESS är viktiga för materialforskning på nanoområdet och fler halvledarlabb är på gång i anslutning till dessa. Könsfördelningen är blandad på LTH:s nanoteknikkurser, och bland doktoranderna är det ungefär hälften utländska sökande. Många av studenterna hamnar i halvledarindustrin, nationellt och internationellt (TSMC, Intel, IBM) och många hamnar hos svenska systemtillverkare, som Axis och

’’

Forskningen är på väg mot komponentnära kunnande och då måste vi följa efter. PROFESSOR LARS-ERIK WERNERSSON, LTH

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING ­ ricsson. Beroende på kurs, kan så många E som 50 procent av studenterna går vidare till doktorandutbildning. Studenter på nanoprogrammet får obligatorisk utbildning i halvledarlabbet av doktorander, medan studenter i andra program kan delta på frivillig basis. Chalmers – stark industrikoppling Professorn vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap Christian Fager indikerar två olika utbildningsgrenar och därmed två olika yrkesgrenar: arbete i renrum och kretskonstruktörer. Eftersom det idag knappt finns någon svensk halvledarindustri är inte intresset för sådan utbildningen överhövan stor och intresset ser inte ut att öka. Däremot ökar intresset för kretskonstruktion. Christian Fager kopplar inte detta till halvledarbristen utan snarare till samhällets elektrifiering i stort. Inom området pågår samtidigt ett generationsskifte. Det har inte investerats så mycket på elektronikforskning på länge och många äldre lärare närmar sig pensionsåldern. Det måste rekryteras flera lärare, studenter och doktorander plus att vissa kurser kommer att behöva förnyas. Fager menar dock att grunden i kurserna varken behöver eller ska ändras för mycket. EU:s Chips Act kommer dock att betyda att det kommer att finnas mera resurser på både nationell och internationell nivå. Svensk industri behöver fler ingenjörer och vanliga jobbtitlar för chalmersstudenter är kretskonstruktör, mätingenjör, projektledare, forskningsledare och olika typer av specialistjobb. Generellt har andelen kvinnor ökat på civilingenjörsutbildningen under senare år och där är de flesta svenskar. Bland de 15–20 procent som går vidare till mastersprogrammet är det ungefär femtio-femtio svenskar och utländska studenter, en blandning av europeer, asiater och amerikaner. Chalmers främsta lockmedel är att utbildningarna har stark industrikoppling (studiebesök, gästföreläsningar, examensarbeten), tillsammans med halvledar- och mätlabben plus att det finns gott om arbetstillfällen efteråt. En av Chalmers styrkor är högfrekvenselektronik, alltså mikrovågsteknik för trådlös kommunikation och sensorer i nära samarbete med Ericsson, Saab och en mängd småföretag. Renrummet är tillgängligt för studenter som lär sig om grundläggande halvledartek-

Myfab

Vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala finns halvledarlabb och en mängd intressanta utvecklingsspår att följa för dem som kan tänka sig en framtid i renrummen eller som vill designa kretsar. Hittills har lärosätena gått sin egen väg, men på senare tid har de insett behovet av att satsa gemensamt på större utvecklingsprogram. Myfab tillhandahåller renrumsutrymmen på upp till 5 400 kvm samt över 800 olika verktyg och maskiner för tillverkning och karakterisering av halvledare. Det är detta som gör konglomeratet med fyra labb så starkt; förmågan att dela resurser, samt att ha unika maskiner. Myfab är en del av Nordic Nanolab Network, där ledning, experter och användare sam­ arbetar flitigt för att förbättra drift, processutveckling, maskinunderhåll, användartjänster, problemlösning och genom att arrangera gemensamma användarmöten. Myfab handlar inte om att tillverka processorer med miljarder transistorer. Svensk industri behöver sensorer, infraröda kameror och elektronik som klarar höga temperaturer,

’’

PROFESSOR CHRISTIAN FAGER, CHALMERS

Detta erbjuder Myfab: • Kisel CMOS, upp till 100 k transistorer • SiC bipolära transistorer för höga effekter • SiC-kretsar med ~1000 transistorer • InP grupp III-V nanotrådstransistorer • InP högfrekvens- lågbrustransistorer/ förstärkare

nik. Merparten av studentaktiviteterna sker i Kollberg-labb där man mäter på högfrekvens-konstruktioner, vilket de flesta studenter utbildar sig till. JÖRGEN STÄDJE jorgen@etn.se

Elektronik för trådlöst är vår specialitet.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

högeffekttransistorer för att driva tåg, såväl som biosensorer för nya metoder inom medicinsk forskning. Men framför allt behövs flera tekniker som kan arbeta inom halvledarindustrin, med förståelse för processer, kretsdesign, input/output, kraftkomponenter, kvantteknik, optronik och mikrovågsteknik, inte minst för den kommande vågen av 5G- och 6G-kommunikation.

Antalet antagna vid svenska universitet och högskolor år 2020 på kurser inom grundutbildningar (tre år) i elektronik, elektronikdesign, elektroniksystem och elektroteknik. *) LiTH har inget renrum för komponenttillverkning men har ändå halvledarmässiga laboratorier. De siktar på medverkan i Myfab.

21

för att övervinna utmaningarna på B2B-marknaden

N

u för tiden måste tillverkare av elektronikkomponenter ha en bred kompetens inom många områden för att bli framgångsrika. De måste ha en stark digital närvaro så att användare kan hitta dem online. Om de vill göra internationella affärer måste de också ha en infrastruktur på plats för att snabbt kunna leverera till länder runtom i världen. Tillverkarna måste vidare marknadsföra sin produkt till rätt målgrupp, betala rätt skatter och följa lagstiftningen i de länder där de arbetar och säljer, fylla i rätt dokument för import och export och utöver det ge utmärkt och effektiv kundservice. Och det är bara början! Eftersom branschen förändras snabbt och leveranskedjorna blir mer och mer globala är det fördelaktigt för tillverkarna att arbeta med en global distributör som Digi-Key. ­Företaget kan hantera de mest komplice-

22

IKEL

Arbeta med en distributör

PE R

R TA T

EX

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING

Av Missy Hall, Digi-Key Electronics

Missy Hall är chef för New Market Develop­ ment hos Digi-Key Electronics. Företaget distribuerar elektronik­ komponenter och automatiseringsprodukter i hela världen och katalogen upptar 10,7 miljoner komponenter från över 2 200 tillverkare.

rade delarna med försäljning och leverans av produkter runtom i världen så att tillverkarna kan fokusera på det de gör bäst: att utveckla de bästa produkterna. Några av de viktigaste anledningarna till att arbeta med en B2B-distributör:

produkten till Digi-Key. Digi-Key har dessutom flera extra alternativ för leverantörer inklusive sina program Digi-Key Marketplace och Fulfilled by DigiKey som ökar möjligheterna för komponenttillverkarna på olika sätt.

Global logistik Logistik inkluderar så mycket mer än att bara packa rätt antal artiklar för en beställning. Det är därför utan en stor fördel att arbeta med en distributör som har kapacitet att ha komponenterna på lager och sedan kunna leverera dem till kunder runtom i världen. Digi-Key hanterar exportdokumenten för sina huvudleverantörer, sätter försäljningsvillkoren (Incoterms) och förhandlar fram bra volymbaserade fraktkostnader med alla de stora fraktföretagen. Allt detta leder till en mycket enklare transaktion för tillverkarna, vars huvudsakliga ansvar blir att leverera

Regelefterlevnad Det finns två huvudsakliga regelområden som det gäller att ha koll på: produktregler och marknadsregler. Båda dessa områden kan bli mycket komplicerade och det är viktigt att saker och ting sker korrekt. Marknadsregler: Marknadsregler omfattar många av de aspekter inom global logistik som nämndes tidigare, samt ytterligare exportregler och bestämmelser, såsom embargon som gör att parter inte får handla, et cetera. Det finns förstås, tekniska lösningar som hanterar dessa överväganden för global logistik men de kan vara dyra att implemen-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING tera. Att arbeta med en distributör som använder dessa lösningar är ofta mer kostnadseffektivt. Produktregler: Varje land har sina egna lagar och standarder gällande vad som får och inte får säljas inom dess gränser. En produkt kan exempelvis gå bra att sälja i ett land, men inte i ett annat – eller, åtminstone, inte utan extra märkning och/eller extra dokument. Digi-Key har en grupp experter som är fokuserade på att säkerställa att produkter uppfyller de lokala bestämmelserna runtom i världen. Regelefterlevnad är extremt viktigt för global försäljning – det är något som måste bli rätt för att kunna fortsätta sälja på en ­global B2B-marknad. Genom att arbeta med en distributör med hög servicenivå kan man förenkla processen och frigöra värdefull tid och resurser för tillverkningen. Skatt Att betala korrekt försäljningsskatt är en avskräckande utmaning i ett land där olika delstater eller områden kan ha sina egna lagar och bestämmelser. Multiplicera det med antalet länder där ni vill bedriva verksamhet så blir det en rejäl huvudvärk ganska snabbt! Många gånger tvingas företag att göra betydande investeringar i program och eller konsulter för försäljningsskatt för att säkerställa att de debiterar sina kunder på ett korrekt sätt. Om du arbetar med en distributör för att sälja dina produkter innebär det att deras team med skatteexperter och momsspecialister övervakar alla ändrade bestämmelser och digitala beskattningslagar i respektive land. Distributörer som Digi-Key är också väl förtrogna med undantag från försäljningsskatt, för att garantera att kundupplevelsen är smidig även på mottagarsidan. Försäljning och kundservice Många tillverkare har bra försäljnings- och kundserviceteam – nyckeln är att räkna ut hur man skalar upp det till en global nivå när företaget växer. Det är här en stark digital

närvaro blir väsentlig, inklusive funktioner som returer med självbetjäning, spårning av beställningsstatus, webbchatt i realtid, support på lokala språk, med mera. Kunderna är vana vid att dessa alternativ är tillgängliga i B2B-miljöer, och B2B-organisationer måste klara av det för att motsvara förväntningarna.

Digi-Key har exempelvis 56 miljoner sidvisningar per månad! Distributörer med hög service tillhandahåller många av dessa försäljnings- och kundserviceerbjudanden plus mycket annat, och de uppdaterar, förbättrar och utvecklar dem ständigt och säljer mer av era produkter till nöjda kunder.

Andra kundserviceöverväganden att tänka på är: •B etalningsalternativ i lokala valutor och villkor som är standard i vissa länder •Ö versatt produktinformation och supportinnehåll på lokala språk •A tt erbjuda integrationer med API och/eller EDI samt att dela artiklar via våra verktyg för komponentlistor

Några slutsatser Att arbeta med distributörer har många fördelar, men den viktigast är att kunna lita på en betrodd partner vars expertis inom global försäljning, logistik och kundservice kan hjälpa ert företag att nå fler kunder runtom i världen. Med tanke på de många svårigheterna och utmaningarna, kan det vara svårt att ta sig in på – och vara relevant på – den globala B2B-marknaden, som kan vara svår för komponenttillverkare, oavsett storlek. Den goda nyheten är att distributörer med hög service­nivå som Digi-Key kan överta många av dessa ansvarsområden, och istället kan företagen fokusera på att tillverka de komponenter som driver världens innovationer. n

Och på försäljningssidan är det av yttersta vikt att kunna nå en stor bredd av nya och potentiella kunder. En distributör med hög servicenivå arbetar ofta med en större global marknadsföringsbudget som kan omvandlas till annonseringsbudgetar som lockar nya ögon till webbplatsen och dina produkter.

ÄR DU MEDLEM I

?

SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING (SER) är intresseförening för yrkesverksamma. SER är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. Allt detta och mer därtill hittar Du som medlem på ser.se, bland annat dessa aktuella händelser: • Föredrag om 5G, utveckling och drivkrafter - 7/3 2022 kl. 18:30 - 19:30 • EU´s NIS direktiv uppdateras till NIS-2 - 14/3 2022 kl. 18:00 - 19:30 • Första e-utgåvan av Telekomboken ”HUR SVENSKA TELEKOM KOM TILL VÄRLDEN” Bli medlem i SER: ser.se/medlemskap/bli-medlem/. I medlemskapet ingår även medlemstidningen EL- OCH DATATEKNIK, Elektroniktidningen, Nordisk Energi. Läs mer på ser.se.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

23

’’

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING

De tio största tillverkarna har 66 procent av den globala marknaden

IKEL

Se bortom huvudfåran

PE R

R TA T

EX

Nya tillämpningar inom medicinteknikområdet och hemmakontor fick efterfrågan att skjuta i höjden på mycket kort tid. Som framgår av tabellen har de tio största tillverkarna 66 procent av den globala marknaden. Om en eller flera av dem inte skulle kunna leverera på grund av en naturkatastrof eller brand kommer kunder runt om i världen att drabbas hårt. Det är inte möjligt att kompensera för ett så stort bortfall eftersom utnyttjandegraden i halvledafabrikerna hela tiden måste ligga över 90 procent för att de ska vara lönsamma.

Av Reza Armin Maghdounieh och Emilia Mance, Rutronik Reza Armin Maghdounieh är Senior Manager Product

Marketing Standard Products och Purchasing medan

Emilia Mance är Product Sales Manager Standard

Products.

D

et uppstår leveransstörningar titt som tätt eftersom efterfrågan på halvledarkomponenter är större än tillgången. En lösning är att bredda leverantörsbasen. Om man redan i designfasen tittar på alternativa leverantörer kan man reducera leveransproblemen signifikant. En bil som parkerar sig självt, en lastbil som håller konstant avstånd till framförvarande fordon på motorvägen. Både exemplen har en sak gemensamt, de innehåller fler halvledarkomponenter än en bärbar dator. Dessutom förutspår experterna att antalet halvledarkomponenter kommer att

24

öka signifikant i takt med att fordonen får allt fler självkörningsfunktioner, en del talar om en fördubbling under de kommande tre till fem åren. M E N D E T Ä R I N T E B A R A i fordonsindustrin som efterfrågan ökar. I industrin kommer i princip alla objekt att kopplas upp för att man ska veta var de är, för styrning eller för att läsa av status och hälsotillstånd. Fysiska variabler som temperatur, tryck eller acceleration behövs vilket halvledarkomponenter kan omvandla till elektriska signaler. Inte ens pandemin har kunnat bromsa tillväxten i halvledarindustrin, snarare tvärtom.

M E N D E T F I N N S F L E R tillverkare än de tio största. Det finns ett otal duktiga företag som utvecklar och tillverkar halvledarkomponenter som är hundra procent kompatibla med de mer välkända varumärkena. Dessutom har de ofta fördelar i form av tillgänglighet, pris och teknisk support. I händelse av förseningar eller leveransproblem som inträffade under förra året (2021) kan denna kategori av företag ofta leverera vilket gör att man slipper pausa produktionen. Det här är inte bara bra för stora företag utan passar också små och medelstora företag. Det enda kravet är att man redan under utvecklingsfasen tänker på möjligheten. Denna kategori av företag är ofta okända i Europa. Det beror på att Asien står för 63 procent av marknaden medan USA har 18,5 procent och Europa bara 9,8 procent. Många av dessa företag är därför helt okända här. Ta dioder som exempel. Produkter från de tio största tillverkarna går att hitta i nästa varje tänkbar konstruktion. Samtidig finns globala spelare som nästa är okända i Europa, exempelvis Panjit Semiconductor och Littelfuse. Taiwanesiska Panjit Semiconductor säljer likriktare och dioder för ungefär 500 miljoner dollar per år och har en komplett portfölj av diskreta halvledare. Exempelvis är företagets Shottkydioder i kiselkarbid användbara för spänningar upp till 650 V respektive 1200 V och strömmar på 2 A respektive 20 A. Likriktarna finns i många modeller: generella, med snabb återställning men också ultrasnabba och supersnabba. N Ä R D E T KO M M E R T I L L dioderna har företaget en egen design plus en speciell kapslingsteknik som ger utmärkta transientegenskaper. Större spelare inom industri- och fordonsområdet har redan kvalificerat och framgångsrikt använt Panjits produkter i olika tillämpningar.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING De fjorton största halvledartillverkarna Miljarder Rapporterat Prognos USD 4Q21 % 4Q21 % 1Q22

Företag 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Samsung SC Intel SK Hynix Qualcomm (IC) Micron Technology Nvidia Broadcom Texas Instruments AMD MediaTek Infineon Technologies STMicroelectronics Kioxia NXP Semiconductors Totalt för alla företag Minnesföretag Icke-minnesföretag

21,80 20,50 10,40 8,80 7,70 7,64 7,60 4,83 4,83 4,60 3,58 3,56 3,51 3,04

–1,5 6,8 4,8 14,4 –7,1 7,6 2,6 4,1 11,9 –1,8 5,1 11,2 0,5 6,2

n/a –6,2 n/a 1,7 –2,4 6,0 n/a –2,7 3,6 6,0 1,3 –1,6 n/a 2,0

3,0 –5,0 7,0

n/a n/a –1

Kommentar på omsättningen 1Q22 Osäkerheten fortsätter Exklusive NAND-delen Supplykedjan förbättras Större efterfrågan än tillgång Datacenter & 5G-mobiler Alla delar starka Prognos för 4Q21 samma som 3Q21 Mer kapacitet har tillkommit Server & klientprocessorer Chipset för 5G Obalans i tillgång och efterfrågan Alla slutmarknader starka SSD till datacenter och klienter Större efterfrågan än tillgång Samsung, SK Hynix, Micron, Kioxia de företag som lämnat prognos

KÄLLA: SEMICONDUC TOR INTELLIGENCE

Även Littelfuse har en bred portfölj som inkluderar diskreta halvledarkomponenter. Skyddsdioder som TVS och ESD liksom triacs är inte mindre effektiva än sina motsvarig­ heter från mer kända leverantörer. Tack vare att de kräver så låga triggströmmar kan de drivas av en enkel styrkrets. Littelfuse har sitt huvudkontor i USA,

12 000 anställda runt om i världen och en omsättning på ungefär 1,2 miljarder dollar. Det dyker bara upp några få namn om man tanker på dioder och operationsförstärkare. Alldeles för ofta utelämnas den näst högst rankade leverantören, japanska New Japan Radio (NJR). Företaget grundades 1959 och ingår i

Nisshinbogruppen som också inkluderar Ricoh Electronic Devices och har en årlig försäljning på 327 miljoner dollar och runt 1 500 anställda. På grund av de bra EMC-egenskaperna är NJR:s operationsförstärkare idealiska för industrimiljöer med mycket högfrekventa störningar. Ytterligare ett företag som är okänt i ­Europa och därför underskattat är Giantec Semi­conductors. Historien bakom EEPROM-tillverkaren är en Askungesaga. På bara tio år har företaget blivit en av de tre stora och dominerar den asiatiska marknaden. Giantecs produkter är fullt ut kompatibla med de andra stora leverantörerna men ofta med bättre kommersiella villkor trots att de är har samma eller bättre tekniska specifikationer. Slutsats De som satsar på mångfald istället för några få leverantörer under utvecklingsfasen och dessutom tittar utanför topp-tiolistan kan minska riskerna och samtidigt få bättre komponenter eftersom dessa mindre leverantörer ofta anstränger sig mer för att möta kundernas krav. Det gäller särskilt i dagens situation där ­efterfrågan är större än utbudet. n

Smart!

Mobilanpassad etn.se Du läser våra nyheter snabbt och lätt överallt www.etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

25

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING

Halvledarmarknaden är inte som den var

26

EX

Av Scott D’Cruze, Farnell

IKEL

H

alvledarindustrin har haft det extremt tufft de senaste åren. Det är en rimlig beskrivning att land­ skapet har förändrats nästan till ­oigenkännlighet. Branschföretag har tidigare kunnat planera sina komponentinköp låta dem gå hand i hand med produktionsplanen. Nu måste de tänka om. De måste fatta inköpsbeslut betydligt längre tid i förväg än förr. Två år i vissa inköpsled. Upp till år 2025 just nu i andra. För ett nytt företag är det nu helt avgörande att se över sin planering kring timeto-market. Varje enskild krets – varenda halvledare – på ett eget kort måste noga analyseras: vilka optioner finns för att skaffa fram det, och i den stund när det behövs? Situationen planering krävs lång tid i förväg, kommer sannolikt att bli bestående under överskådlig framtid. Det gäller båda nya företag och väletablerade. De måste noga se till att ha utrymme på sina fabriker för de produktionsvolymer de planerar. En distributör som Farnell, som hjälpt företag hantera utmaningar i leveranskedjan i många år, ser nu sin sektor drabbas från två olika håll samtidigt: utöver de leveransproblem som finns för viktiga komponenter, så

R TA T

Om du aldrig ägnat mycket energi åt planering förr, PE R behöver du verkligen se till att göra det nu Scott D’Cruze är erfaren Global Supplier Account Manager på Farnell med gedigen kunskap om den elektriska och elektroniska tillverkningsindustrin. Han har 21 år i elektroniksektorn bakom sig varav 6 inom tillverkning. Hans nuvarande roll är fokuserad på breddistribution efter tidigare roller inom kapital-, produktförvaltning såväl som försäljning.

ökar samtidigt efterfrågan på grund av trender mot automatisering och miniatyrisering. Branschens evolution, en historik En av de nyckelfaktorer som påverkat utvecklingen inom halvledarindustrin de senaste åren är den ständiga tekniska strävan att få mer valuta för pengarna när det gäller effekt. Trenden går mot uppkopplade system, och allt fler komponenter förväntas kunna kommunicera med varandra. Inter­ operabilitet är ett nyckelord. Detta sätter dock en hård press på att väga den högre ­energiförbrukning som det ledet till, mot minskat koldioxidavtryck. Å ena sidan har sektorn inget annat val än att använda mer effekt, men å andra sidan måste den ta hänsyn till miljöpåverkan.

Under några år före covid-19-pandemin fanns en strävan att krympa vardagsföremålen i våra liv. Sedan omkring 2014 och framåt har marknaden för elektronik som bärs på kroppen verkligen skjutit fart, oavsett om det handlat om smartklockor på handleden, trådlösa headset på huvudet eller medicinsk utrustning, som insulindetektionsplåster, på armen. Det har också skett en tillväxt inom engångsprodukter vilket också detta ökar komponentomsättningen. Marknaden har också påverkats av teknik som införts i syfte att förenkla handel. Covid-19 bidrog till att påskynda den processen. Om vi ser tillbaka tio år hade de flesta företag kundkontakt via e-post. De förväntade sig aldrig att träffas öga mot öga. Idag, tack vare programvara för videokonferenser, byggs det mycket närmare relationer med kunder i alla länder. Det öppnar upp en helt ny värld. De som är verksamma på mikrokontrollermarknaden runt om i världen har kunnat komma varandra närmare än någonsin. Detta var helt enkelt inte möjligt för tio år sedan och det har haft ett enormt inflytande på marknadens tillväxt och på konkurrens­ situationen. En annan viktig, lika gigantisk, faktor som ökat efterfrågan på halvledare är genomslaget för elfordonen. Allteftersom fler tillverkare erbjuder dem och allt fler hem får egna laddare, drivs tekniska innovationer fram inom batterier och elektronik. Det växer även fram en marknad som fyller dessa moderna fordon med sensorer för automatisk övervakning av temperatur, däck, motorprestanda, med mera. I takt med att fordonsföretagen ökar sina produktionsvolymer, anpassar halvledarföretagen sin teknik till de nya kraven. Med denna ökade efterfrågan kommer en press på att ta ner kostnaderna,

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

TEMA: DISTRIBUTION, KONSULTER OCH UTBILDNING

vilket i sin tur öppnar upp för att införa mer avancerad teknik på mycket bredare front. Den mest pressade marknaden någonsin Dagens halvledarmarknad står inför aldrig tidigare skådade utmaningar. Utbudet är mycket begränsat med betydligt längre ledtider. Just nu, när det gäller komponenter som de flesta distributionsresurser har på lager och som normalt skulle ha tolv veckors leveranstid, tar det plötsligt ett år eller mer att skaka fram dem. Och inte ens med den tidshorisonten går det att få fulla garantier. Ökad efterfrågan sätter press på leverans­ kedjorna och kan förlänga ledtiderna även under normala tider. Men när effekterna av pandemin under de senaste två åren adderas till mixen – inklusive att behöva stå ut med fabriksstopp – har problemet blivit ännu mycket mer akut. Fortfarande finns vissa delar av Shanghai som inte helt öppnat upp. Vi har nu haft en period på mellan 18 månader och två år där vi inte haft en konsistent fungerade produktion. Detta har gjort stor skillnad för hur branschen hanterar planering. Även passiva produktområden ser samma problem, även om det inte är på samma nivå som vi upplever inom halvledare. En genom-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

snittlig ledtid kan vara upp till 18 månader. Företag måste tänka om sin planering helt och hållet. Som distributör skulle Farnell normalt kartlägga sina inköp över sex månader, kanske över tolv under en större översyn. Men nu har det blivit standard att kika upp till två år in i framtiden. Till och med tre år, vad gäller vissa tillverkare. Vi måste kunna hantera en så lång pipeline för att kunna förutsäga efterfrågan. En glimt av hopp Men det finns definitivt hopp för framtiden. Erfarenheterna från de senaste två åren har ökat marknadens kompetens när det gäller att förstå skeendena. Förr, när det skett allokering av olika teknologier, har folk gått in och panikköpt. För inte länge sedan såg man folk fördubbla sina inköp – bara för att därefter dra tillbaka sina beställningar. Så det har funnits överskott på marknaden eftersom ingen riktigt vetat hur stor den faktiska efterfrågan var. Den här gången är det annorlunda, eftersom folk lärt sig den hårda läxan från dessa perioder. De vet att det kan ta ett år att skaffa fram en komponent och de gör upp sina planer med det i bakhuvudet. Det finns helt enkelt en bredare kunskap om marknaden. Ingen vet

säkert vad som kommer att hända under de kommande tolv månaderna, men folk har blivit bättre på att planera. Farnell har alltid varit skicklig på att reagera snabbt på förändringar och genom dess webbplats element14 har information kunnat delas över hela samhället, vilket har hjälpt folk att reagera snabbare på vad som händer på marknaden. Det är helt avgörande att kunna hitta rätt balans mellan att slippa att ha stora lagervolymer och att samtidigt kunna reagera snabbt på ökad efterfrågan. Särskilt nya före­ tag behöver ta sig en djup funderare. Oavsett om de lägger upp en handlingsplan på 12 månader eller 10 år, behöver de lägga mycket eftertanke på sin plan, mycket mer än vad som tidigare varit fallet. Det brukade vara lätt att konstatera vilka komponenter man kunde skaffa fram och var ens köpare skulle komma att befinna sig, så att man visste att man hade en marknad framför sig. Numera är sanningen den att du inte kan garantera din time-to-market, du måste verkligen granska din tidsplanering otroligt noggrant och vad du behöver göra för att uppnå den. Planering och schemaläggning är idag helt avgörande faktorer för företag verksamma inom halvledarindustrin.

27

ÖPPNA KÄRNOR MED OLOF KINDGREN

Detta händer inom öppna NPU:er och GPU:er

NYUZI

Att använda en öppen CPU är idag tämligen ­okontroversiellt. Det handlar mest om vilken CPU som bäst passar ändamålet. Men hur ser det ut med NPU:er och GPU:er – grafikenheter och neuronnätsenheter? Där är situationen helt annorlunda.

Det är svårt att se hur en kommersiellt gångbar GPU skulle kunna komma ur öppen hårdvara idag.

D

Olof Kindgren

Olof Kindgren är FPGA- och embedded-utvecklare på Qamcom Research & Technology. Han arbetar aktivt med att främja open source inom chipdesign och är en ledande person inom det området.

28

NYUZI

et har gjorts ett antal försök under åren att skapa en öppen GPU. Ett tidigt försök var Open Graphics Project (OGP) som startade 2004. År 2010 fanns färdiga FPGA-baserade kort att köpa. En asic-variant blev dock aldrig av och nu finns bara fragment kvar av projektet. Några som faktiskt lyckades producera grafikchip i asicform var Number Nine Visual Techno­logy. De var populära under 90-talet, men försvann själva runt millennieskiftet. År 2013 lanserade de tidigare utvecklarna och ägarna av IPrättigheterna en Kickstarterkampanj med målet att frisläppa källkoden till grafikprocessorn Ticket to Ride IV (alla deras chip var namngivna efter Beatleslåtar) om de fick ihop 200 000 dollar. De lyckades bara skrapa ihop 13 000 dollar. Ett år senare släppte de ändå koden under en GPLv3-licens, men den har mig veterligen inte använts till något efter detta. Moderna GPU:er är komplexa maskiner som består av tusentals parallella processorer, ­mängder av supersnabbt minne och breda bussar som kan transportera stora datamängder internt i chipen. De kräver sammantaget mycket kiselarea.

GPU:er av idag gör ofta maskininlärning snarare än att rita tekannor.

Att återskapa en generell GPU i en FPGA passar egentligen inte särskilt bra och är lite som att gå över ån efter vatten. Många av dagens användningar av GPU:er, som att göra maskininlärning eller att gräva efter låtsaspengar, kan en FPGA utföra mer effektivt utan att först låtsas vara en GPU. VA D G Ä L L E R E N A S I C med rimlig prestanda behövs avancerad tillverkningsteknik som kräver stora investeringar. Storskaligheten för produktionen gör det svårt att se hur en kommersiellt gångbar GPU skulle kunna komma från FOSSi-världen idag. Men det kommer säkerligen att dyka upp nya projekt som kan användas inom forskning på nya GPU-idéer. Ett projekt som rönte stor uppmärksamhet på sin tid var Miaow som implementerade AMD:s Southern Island-arkitektur. Ambitionen med det projektet var aldrig att skapa hela grafikkort utan att skapa en bas för forskning på GPU:er. I likhet med många andra akademiska projekt dog det ut när de mest aktiva studenterna gick vidare. Sedan 2017 har det inte skett

någon utveckling. Även om Miaow hade levt vidare så fanns stora frågetecken kring användandet av AMD:s instruktionsuppsättning. Det skulle med stor sannolikhet ha blivit problem med en eventuell chipimplementation av Miaow. D E T G P U - P R O J E K T som nått kanske mest framgång kom varken från industrin eller universitetsvärlden, utan från communityts tredje ben: hobbyisterna. Grafikprocessorn Nyuzi, primärt utvecklad av Jeff Bush på fritiden sedan 2010, har blivit flitigt citerad inom akademiska kretsar och presenterats på en rad konferenser. En av meriterna är att det vann Eurolab4HPC Open Source Competition på Week of Open Source Hardware i Zürich 2019. Ungefär vid samma tid började dock utvecklingstakten stanna av, och projektet får nog anses ligga på is nu. En stor utmaning med att skapa en GPU är att det inte bara krävs avancerad hårdvara utan också en stor mängd mjukvara, om man inte kan göra som exempelvis Miaow och försöka återanvända en befintlig arkitektur och dess ekosystem. Sedan RISC-V började stiga i popularitet är det precis det senare vi ser. Nykomlingen VeriGPU säger sig vara mestadels kompatibel med RISC-V, med avsteg för situationer som passar dåligt för en GPU. Ett annat projekt, rv64x, startade med ambitionen att skapa utökade instruktioner för RISC-V för att kunna användas

effektivt för GPU-tillämpningar. Projektet har ännu inte producerat någon kod men blev istället grunden för en Graphics SIG (Special Interest Group) under RISC-V International. Den gruppen slogs senare ihop med maskininlärningsgruppen, till en Graphics and Machine Learning SIG. Den hopslagningen kan nog ses som en generell trend där maskininlärning, snarare än att rita trianglar, har blivit det dominerande användningsområdet för traditionell GPU-hårdvara. Även för nyss nämnda VeriGPU är maskininlärning det primära ändamålet. Men det finns fler sätt att accelerera maskininlärning än med en GPU. Inom RISC-V-världen sker mycket arbete för att ”vanliga” RISC-V-processorer ska kunna vara lämpliga kandidater för maskininlärning. Den stora fördelen är då att hela mjukvarumiljön redan finns färdig. Den viktigaste byggstenen för detta var den specifikation för vektorberäkningar som klubbades igenom förra året. I år kan man se RISC-V och AI nämnas i samma mening i många pressreleaser: • SiFive säger sig vara bäst på vektorberäkningar • Mobileyes EyeQ Ultra kopplar ihop neuronnätsacceleratorer med sina tolv RISC-V-kärnor • Esperanto släpper en NPU med 1092 RISC-V-kärnor skräddarsydda för AI. D E N S TO R A B O M B E N inom NPU-hårdvara kom från ett lite oväntat håll, åtminstone när det

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

ÖPPNA KÄRNOR MED OLOF KINDGREN

handlade NVDLA om att få fler personer att bli bekant med den typen av hårdvara, och väcka intresse hos de som annars inte skulle komma i kontakt med Nvidias hårdvara. Det är helt rimliga och resonabla motiv. Det känns fortfarande lite ovant att säga, men ibland önskar jag att fler företag kunde göra som Nvidia. I KO R T H E T

Presentationen är sevärd i sin helhet – följ QR-koden här intill – och tar upp både problem och lösningar som är applicerbara på alla företag som går i tankar på att öppna upp sin kod.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

Mjukvaruingenjörer på alla nivåer kan ta sina designer hela vägen till fysiska chips. Google bjuder.

Google är i grunden ett tjänsteoch mjukvaruföretag, men utvecklingen av datorkraft hänger inte med i den takt Google behöver för att tillfredsställa sitt behov av beräkningskraft. För att råda bot på detta så ser de, liksom många andra, specialdesignade chip som en lösning. År 2015 lanserade de sin TPU (tensor processing unit) som ett första steg in i chipvärlden. Jakten på mer prestanda och mindre processnoder fortsätter efter detta, men varje nytt kliv blir dyrare och genererar mindre inkrementell prestandaökning. TA N K A R N A R I K TA S D Å istället mot hur man bättre kan utnyttja en viss processnod bättre snarare än att blint förlita sig på att en bättre nod finns tillgänglig till nästa produktgeneration. Detta blottlägger två andra problem som inte finns på samma sätt i mjukvaruvärlden. Det ena är att den långa produk-

Ett av de här chipen kan bli ditt – gratis.

tionstiden och den stora kostnaden gör att man inte har råd att experimentera, utan håller sig till säkra beprövade metoder. Det andra är att det finns för få ingenjörer som kan designa chips. Visserligen finns det 70 000 bara i USA, vilket dessutom är en sexprocentig årlig ökning, men om man jämför med 800 000 mjukvaruingenjörer som dessutom ökar 30 procent årligen, så är det inte så många. F Ö R AT T FÅ TAG I R ÄT T kompetens i framtiden satsar därför Google en ansenlig summa på att ge mjukvaruingenjörer möjlighet att designa egna chips samt att göra det både billigare och snabbare att misslyckas, så att

man kan försöka många gånger istället. Detta ledde till samarbetet med eFabless och SkyWater Foundries som offentliggjordes på föreläsningsserien FOSSi Foundation Dial-Up i juni 2020. Ett par hundra designer har redan producerats. Nu tar Google nästa steg genom att lansera en utvecklarportal för kiselutvecklare – följ QR-koden här intill – som innehåller allt från designexempel och grundläggande mjukvara till kompletta videoguider för den som vill starta en resa som chipdesigner utan att tidigare ens ha rört en transistor.

Hur många RISC-V kan man få in i en folkvagn? En vanlig fråga som ofta ­kommer från nya i FPGA-­ världen är ”Hur stor FPGA behöver jag ha?”

Det är inte helt lätt att ge ett rakt svar på den frågan, men sedan ett par år tillbaka finns åtminstone en måttstock att tillgå: CoreScore. Projektet ämnar att ta fram en relativ enhet för att jämföra storlek på FPGA:er genom att helt enkelt se hur många av världens minsta RISC-V-processorer man får plats med i en och samma FPGA. Detta antal blir FPGA:ns CoreScore. Även om det primära syftet med CoreScore är att jämföra olika FPGA:ers relativa storlek så är det också användbart för att

jämföra hur bra olika verktygskedjor är på att optimera en design för samma FPGA, något som blir alltmer relevant när öppna verktygskedjor blir tillgängliga som alternativ för fler och fler FPGA-familjer. Hur många kärnor kan man då räkna med att få plats med i en FPGA? Det varierar kraftigt. Minstingkretsarna tenderar att rymma 3–4 stycken. Populära utvecklingskort i mellansegmentet brukar få ett par hundra stycken. Förra året skapades rubriker när 6000 kärnor fick plats i en av Xilinx värsting-FPGA:er. Men det stannar inte där. Tidigare i år visade Florent Kermarrec, mest känd som skapare av den Pythonbaserade SoC-platt-

CORESCORE

från just Nvidia och att de redan från början satsade på att få igång ett community runt IP-blocket gör att det har fått en särställning. Vad var Nvidias skäl att släppa fri NVDLA? När det skedde var många förvånade över att se just Nvidia göra detta. Speciellt efter Linus Torvalds uppmärksammade känsloyttring där han kallade företaget det sämsta företaget någonsin när det gällde öppen källkod. Nvidia har själva egentligen aldrig sagt något officiellt om saken. Men för några år sedan, på konferensen Latch-Up som jag anordnade för FOSSi Foundations räkning 2019, fick vi svaret. Den utvecklare på Nvidia som varit ansvarig för att öppna upp NVDLA, Joshua Wise, höll en presentation under rubriken ”Lessons Learned from OpenSourcing NVDLA”. M E N AT T D E N KO M

Googles portal till kiselvärlden

EFABLESS

kommer till öppen källkod: år 2017 bestämde sig Nvidia att för första gången någonsin släppa RTL-kod som öppen källkod. De släppte en fullt fungerande NPU, NVDLA, som fanns implementerad i deras kommersiella Xavierchips. Sedan lanseringen har NVDLA använts i en stor mängd olika applikationer. Exempelvis har SiFive erbjudit den som ett IP-block i sitt eget IP-bibliotek. Idag har visserligen NVDLA ett par år på nacken och inom ett ämne som rör sig så fort som maskininlärning är den inte längre spjutspetsteknik. Den är inte heller det enda alternativet.

Corescore är också ett sätt att ­jämföra verktygskedjor.

formen Litex, upp en design som innehöll 10 000 RISC-V-kärnor i Xilinx största modell. Även om det i sig är en impo­ nerande siffra så låter det sig också meddelas att 10 000 kärnor bara utnyttjar ungefär två tredjedelar av FPGA:ns tillgängliga resurser. Så den som har lite tid över och en kraftfull dator har chansen att kamma hem ett nytt rekord. Hela listan över CoreScores återfinns på https:// corescore.store/

29

NYA PRODUKTER n TEST OCH MÄT Det är inte prestanda som sticker ut när amerikanska Tektronix lanserar en ny familj oscilloskop, utan designen. Instrumentet som döpts till 2 Series ser mest ut som en tjockare surfplatta och har Vesa-fäste på baksidan vilket gör att det kan monteras som vilken bildskärm som helst.

38 millimeter oscilloskop Hårdvaran i oscilloskopen har krympt så mycket att det inte längre är något problem att få in den i en förväxt surfplatta med måtten 210×344 mm. Tjock­ leken är 38 mm och vikten inte mer än 1,8 kg. Därmed går det smidigt att använda samma instrument i labbet som i fält. I varje fall om man kompletterar med batterimodulen som fäst på baksidan och räcker för upp till åtta timmars drift plus adderar skyddet som gör att instrumentet klarar fall upp till en meter.

P R E S TA N D A M Ä S S I G T placerar sig 2 Series Mixed Oscilloskope, som det fulla namnet lyder, mellan de äldre TBS200B och 3 Series MDO. Det innebär två eller fyra kanaler, en bandbredd på 70 till 500 MHz, en maximal samplingshastighet på 2,5 GSa/s när hälften av kanalerna används och en prislapp som startar på cirka 20 000 kronor. På framsidan finns en pekskärm på 10,1 tum liksom vred och knappar för att göra

inställningar plus kontakterna för probarna. På vänstra och högra kort­ sidan finns ingångar för strömmatning, USB-portar, Ethernet och logikprob. Den senare har 16 kanaler och kommer att lanseras senare. Detsamma gäller vågformsgeneratorn på 50 MHz och 128 ksampel. Dessutom finns inbyggd fyrabitars mönstergenerator, voltmeter och frekvensräknare.

E N I N T R E S S A N T F U N K T I O N är att oscilloskopet följer Vesastandarden och därmed går att montera som en bildskärm. Lösningen kan avändas för att frigöra bänkyta eller placera instrumentet på en rullställning eller hänga på väggen. Dessutom går det att låsa fast med ett vanligt Kensingtonlås. Dessutom har Tektronix tagit fram ett speciellt bordsstativ där det går att fästa instrumentet med 0˚, 15˚ eller 70˚ lutning.

PER HENRICSSON per@etn.se

Ansiktslyft för RTP-familjen n TEST OCH MÄT Det har gått fyra år sedan Rohde & Schwarz lanserade RTP-familjen. Nu kommer en uppdaterad version med förbättrat användargränssnitt och större skärm.

Innanmätet är i princip detsamma som tidigare. Familjen är fyrkanalig och finns i fem modeller med 4, 6, 8, 13 och 16 GHz bandbredd. För 13 GHz respektive 16 GHz gäller bandbredden bara när två kanaler används. Nyttjar man alla fyra sjunker den till 8 GHz för bägge. AD-omvandlingen kan göras med traditionella 8 bitar för maximal samplingshastighet på 40 GSa/s med två kanaler. Används alla fyra kanalerna halveras den till 20 GSa/s. Det finns också ett läge med digital filtrering som ger 16 bitar i amplituden. Baksidan av myntet är att samplingshastigheten sjunker till 10 GSa/s eller lägre. Den uppdaterade versionen har fått en större pekskärm på 13,3 tum med full HD

vilket enligt Rohde & Schwarz underlättar användningen. Uppdateringshastigheten är 750 000 vågformer per sekund. Dessutom är användargränssnittet omgjort i grunden. Även det med ambitionen att förenkla handhavandet. Minnet är dubblerat till 100 MSampel per kanal som standard men kan utökas till som mest 3 GSampel per kanal. S O M T I L L ÄG G går det bland annat att få 16 digitala kanaler och en tvåkanalig vågforms­ generator. När det kommer till analys­ funktioner lyfter Rohde fram möjligheten att göra klockåtervinning i hårdvara vilket innebär att det går att se ögondiagram i realtid. Även om instrumentet har en bred uppsättning funktioner för signalanalys går det också att skapa egna med hjälp av tillägget RTP-K39. Exempelvis går det att skapa och använda skript i Python för komplexa beräkningar.

PER HENRICSSON per@etn.se

Liten FPGA med säkerhetstänk n INBYGGDA SYSTEM MachXO5-NX blir den femte medlemmen i Nexus, Lattice FPGA-familj baserad på en energisnål FD-SOI-process. Denna gång handlar det om säkerhetskritiska inbyggnadstillämpningar.

MachXO5-NX har upp till 25 k logikceller och 1,9 Mbit internt minne vilket ska vara tillräckligt för att slippa ladda programmet från ett extern minne. Vidare finns ett flashminne på maximalt 9,2 Mbit liksom 300 programmerbara in- och utgångar.

30

Dessa klarar spänningar på 1,0 V, 1,2 V, 1,5 V, 1,8 V, 2,5 V och dessutom är 80 procent användbara för spänningar på 3,3 V. Kretsen placeras mellan en modern styrkrets, som sällan har stöd för så höga spänningar som 3,3 V, och sensorer och andra periferienheter som kräver det. Därmed slipper man att stoppa in spänningsomvandlare samtidigt som FPGA:an kan ta hand om enklare uppgifter. E X E M P E LV I S kan den ligga och lyssna efter aktiviteter på ingångarna och sedan vara igång på 15 ms. Själva ingångarna kan

sparkas igång på så lite som 3 ms. Som alla FPGA:er finns det multiplikatorer, i detta fall 20 stycken på 18 × 18 bitar. Dessutom finns två AD-omvandlare och stöd för bland annat DDR3, DDR3L, LPDDR2 och LPDDR3. När det kommer till säkerheten kan kretsen kryptera trafiken, göra autentisering, hantera lösenord på ett säkert sätt och övervaka driften för att upptäcka försök till manipulation. Lattice ser MachXO5-NX som ett alternativ till Intel Max10, Intel Cyclone10LP och AMD-Xilinx Spartan7. PER HENRICSSON

per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

DC 05-20.004.L1

M12 Push-Pull, den nya standarden! Koppla med ett klick Enkel och snabb anslutning: M12-kontakter med push-pull ger en pålitlig och verktygsfri anslutning med ett klick. Enklare kan det inte bli att göra rätt.

För mer information, besök: www.phoenixcontact.com/M12PushPull

NYA PRODUKTER

LPC och Kinetis får sällskap av MCX n IOT Två familjer styrkretsar hos NXP får sällskap av en tredje: MCX, baserad på Cortex M33.

Approcessor med neuronnät n AIOT Taiwanesiska Mediatek släpper en Cortex A-systemkrets som inkluderar ett block för acceleration av artificiella neuronnät. Den tänkta tillämpningen är AI-förstärkt IoT i den så kallade kanten.

Kretsen heter Genio 1200 och är den första i en blivande familj kretsar. Eller också är den inte först. Det beror på hur man räknar. Mediatek ger Genio ett retro­aktivt innehåll redan när familjen föds genom att inkludera några redan existerande kretsar i familjen – nämligen samtliga företagets Cortex A-baserade IoT-systemkretsar G 1 200 H A R E N T D P på 8 watt och är den komplexaste av dem. Den har åtta Cortex Acpu:er: fyra snåla A55:or och fyra snabba A78:or på upp till 2,2 GHz. Här finns även en femkärnig Mali G57-grafikenhet på 800 MHz. Plus videomotor och ljud-dsp. Och så det mest spännande: två neuronkärnor. Mediak kallar dem DLA:er (deep learning accelerators). De levererar 4,8 Tops. M E D I AT E K rekommenderar kretsen för datorseende. Den skulle kunna summera ihop ett pris för varorna i en shoppingvagn. Eller räkna produkter på ett löpande band. Eller identifiera parkerade bilar. Eller upptäcka misstänkt agerande i en övervakningskamera. Volymer beräknas komma under andra halvåret.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

32

Smarta hem, smarta fabriker, smarta städer och IoT – det är några av de tillämpningsområden som NXP pekar ut för MCX. Företaget kallar den nya familjen för ”det bästa av LPC och Kinetis” men betonar samtidigt att den inte är tänkt att ersätta dessa två existerande familjer. MCX i sina olika varianter är uppdelade i fyra underfamiljer som totalt spänner från 32 MHz till 250 MHz. En del har inbäddade DSP-kärnor och neuronkärnor. Andra stöder Bluetooth LE. Åter andra stöder Arm

Trustzone och NXP:s egen lösning Edgelock. Minnet går upp till 1 Mbyte SRAM och 4 Mbyte flash. Antalet ben går ner till 16. De tillverkas i 40 nm. D E F YR A FA M I L J E R N A heter N, A, W och L: • N är den kraftfullaste som går upp till 250 MHz och kan ha inbyggda neuronkärnor och DSP-kärnor. Den har Arms TrustZone och NXP:s EdgeLock för cybersäkerhet. • A är en benkompatibel budgetversion, med ytterligare några småversioner med ner till bara 16 ben. Den tickar i upp till 96MHz. Den saknar cybersäkerheten och är tänkt

att användas där det inte skulle kunna vara ett problem, för exempelvis motorstyrning. • L är en snåleffektversion klockad mellan 50 och 100 MHz. • W är en Bluetooth LE-krets på upp till 150 MHz. N E U R O N K Ä R N A N ska NXP ha utvecklat på egen hand. Den ska öka ANN-inferensprestandan med en faktor 30 jämfört med en ren Cortex M33. MCX-familjen sorteras in under NXP:s plattform Edgeverse, för edge computing. NXP:s utvecklicklingsmiljö heter MCUXpresso. Den inkluderar en svit verktyg kallad EIQ (eIQ) för neuronnätskonstruktion.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Sitara för smarta användargränssnitt n AIOT En, två eller fyra Cortex A53cpu:er på 1500 MHz ska ge Sitara AM625 från Texas Instruments (TI) tillräckligt med datorkraft för AI-förstärkta användargränssnitt.

Processorn har en 3D-grafik­ kärna och stöder dubbla bildskärmar, så tillämpningsområdet är användargränssnitt av olika slag, inom exempelvis industri eller fordon. Till exempel för interaktion med en laddstation eller som beröringsfritt portlås. Beräkningsprestanda i A53processorerna ska vara tillräcklig för att exempelvis använda geststyrning i dessa användargränssnitt, hoppas TI. Men här finns ingen dedikerad neuronkärna, utan endast beräkningskraften från en till fyra Cortex A53cpu:er. Det finns fem vilolägen där den lägsta går ner under 5 mW. Detta ska kunna ge en drifttid på 1000 timmar, på AA-batterier. I kretsen finns en CortexM4F-styrkärna som kan utnyttjas för att implementera funktionssäkerhet och för att göra periferienheterna oberoende av A53-processorn. Det finns stöd i hårdvara för secure boot och IP-skydd med hjälp av en säkerhetsmodul som kallas HSM

(Hardware Security Module). Här finns finns två Gigabit Ethernetportar med stöd för TSN. Här finns dessutom USB, MMC/SD, kameragränssnitt, OSPI, CAN-FD och GPMC. Kapseln är en 13×13 mm ALW med 425 ben, eller en 17,2×17,2 mm AMC i en variant som uppfyller fordonsstandarden AEC-Q100. Priserna startar strax under 5 dollar. För att leka med möjligheterna kan du beställa utvecklingskortet

SK AM62 som inkluderar ett antal demonstratorer. Här finns portar för gränssnitten, inklusive HDMI och dubbelkanalig LVDS för video, för upplösningar upp till 2k. Utveckling gör du i Code Composer Studio. Kortet stöder USB 2.0, Wifi, Bluetooth LE 5.1 och har två Gbit Ethernetanslutningar av typen RJ-45. JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

NYA PRODUKTER

Imagination lockar med gratis GPU n EDA Brittiska IP-leverantören ­Imagination startar ett program kallat Open Access som låter nya företag använda dess grafik- och AI-kärnor gratis i sina systemkretsar.

Mips första Risc-V-kärnor n INBYGGDA SYSTEM En cpu optimerad för prestanda och en för strömsnålhet – det är amerikanska veteranen Mips första kärnor i arkitekturen Risc V. De kan integreras till mångkärnor med upp till 512-kärnor.

IP-företaget Mips har bytt riscarkitektur, om du inte visste det. Bolaget heter Mips för att det brukade utveckla cpu:er i arkitekturen med samma namn. Men i mars i fjol reste det sig ur askan efter en konkurs och rekonstruerades med ett nytt uppdrag – att designa Risc Vkärnor istället.

Och nu är de första klara för lansering. P8700 och I8500 tillhör båda samma produktfamilj, ­Evocore. De är avsedda för beräknings­ tunga tillämpningar inom nätverk, datacenter och fordon. R E A LT I D O C H H Ö G prestanda är Mips nyckelord för Evocore. Du kan sätta ihop dem till multi­ kärnor med cachekoherens. De stöder virtualisering i hårdvara. Det går att koppla in acceleratorer. Det ska gå att bygga funktionssäkra system av dem. Och de har hårdvarustöd för debug. P8700 släpps under fjärde kvartalet år. Den är optimerad

för prestanda. Den säger sig ha den ­högsta enkeltrådade prestandan bland samtliga Risc V-kärnor. Den släpper ut instruktioner i oordning om det kan hålla rörledningen bättre fylld och den har parallella spår i samma rörledning. I8500 är optimerad för strömsnålhet och skulle passa bra i en systemkrets, tycker Mips. I lanseringen står inget datum för när den blir tillgänglig. Vill du han en parallellprocessor är den skalbar till upp till 64 kluster, 512 kärnor och 1024 trådar. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Det sänker tröskeln till att ta fram en användbar systemkrets. Det är kostsamt nog ändå. Imaginations kärnor är bevisade och riskfria att integrera, enligt företaget. Erbjudandet gäller fyra medlemmar i gpu-familjen Series8XE och tre i neuronnätsfamiljen Series3NX NNA. De används idag i allt från fordon och digitalteve till konsumentelektronik. Imagination får en liten hyllning av kinesisk-amerikanska labbet Rios i Imaginations pressmeddelande. Rios bygger en dator baserad på Risc V. Tänker de kanske stoppa in Imaginations GPU och NPU i den? JAN TÅNGRING jan@etn.se

FPGA-kort för robotar n INBYGGDA SYSTEM För ett år sedan lanserade AMD-Xilinx ett litet FPGA-baserat kort för smarta kameror kallat Kria. Nu kommer en andra omgång mjukvara som gör Kria intressant för robotar.

FPGA:er är kraftfulla men inte helt lätta att programmera. Redan 2018 släppte dåvarande Xilinx en familj acceleratorkort för datacenter kallad Alveo. För ett år sedan gjorde företaget om tricket med Kria-familjen. Det kreditkortsstora kortet baseras på systemkretsen Zynq Ultrascale+ med bland annat programmerbar logik, en fyr­kärnig Cortex A53 och en videocodec för H.264/265. På kortet finns också 4 GByte

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

DDR4 och 245 stycken generella in- och utgångar för att ansluta exempelvis en kamera. Den första medlemmen, Kria K26, presterar 1,4 teraops. Det är enligt AMD tre gånger mer än motsvarande GPU-lösning, dessutom till lägre energiförbrukning. ÄV E N D E N N A G Å N G trycker AMD på att FPGA-kortet är bättre, upp till åtta gånger bättre än en GPU från Nvidia och 3,5 gånger snabbare för robottilllämpningar. Dessutom har kortet stöd för ROS 2 (Robot Operating System) som är open source och körs på Linux i form av Ubuntu. – ROS skapades för 15 år sedan och användes mest i akademin, inte så mycket

industrin. ROS 2 adresserar begränsningarna med ROS 1 och nästa generation robotar kommer att använda ROS 2, inte egna operativsystem, säger Chetan Khona på AMD. Tillsammans med det som AMD kallar Kria Robotics Stack (KRS), och består av bibliotek och andra funktioner designade för robotfunktioner, ska det underlätta utvecklingsarbetet. Vidare håller AMD på att bygga upp en App-butik för

färdiga robotfunktioner. Där går det också att hitta appar utvecklade av tredjepartsföretag. X I L I N X G A R A N T E R A R minst tio års tillgänglighet på Kia vilket innebär att företaget tar hand om alla problem kring komponenter som slutar att tillverkas under den tiden. Kria KR260 Robotics Starter Kit finns att köpa för 349 dollar.

PER HENRICSSON per@etn.se

33

NYA PRODUKTER

Mems­ mikrofoner för konsumenter och industri n SENSORER Tyska Infineon lanserar tre mikromekaniska mikrofoner som alla är miljötåliga. De är klassade enligt IP57 vilket ger skydd mot damm och vatten.

IM73A135 är rent analog, med differentiell utsignal. Signal-till-brusförhållandet är 73 dB(A), känsligheten −38 dBV och den klipper vid 135 dB (sound ­pressure level acoustic overload point). Kapseln är 4 × 3 × 1,2 mm. I M 7 2 D 128 är den digitala versionen i samma kapsel med PDM-modulerad utgång. Den har ett signal-till-brusförhållande på 72 dB(A), den klipper vid 128 dB och har en känslighet på −36 dBFS. IM69D127 är även den digital men i en aningen mindre kapsel, 3,6 × 2,5 mm. Den har ett SNR på 69 dB(A) och en känslighet på −34 dBFS. Den klipper vid 127 dBSPL.

PER HENRICSSON per@etn.se

En effektanalysator för transformatorer n TEST OCH MÄT Den extremt noggranna ­effektanalysatorn WT5000 lanserades för snart fyra år ­sedan och nu släpper ­japanska Yokogawa en upp­ daterad version för trans­ formatorer som lyft noggrannheten från 0,03 procent till 0,008 procent.

WT5000 Precision Power Analyzer – Transformer Version, som det fullständiga namnet lyder, är designat för alla som behöver den högsta noggrannheten. Det handlar framförallt om att mäta på transformatorer. Det står

enligt Yokogawa för 4 procent av förlusterna i elnätet. Tillverkare av transformatorer kan få betala upp till 13 000 euro per kilowatt som förbrukas utan last vilket gör att noggrannare mätvärden har stor ekonomisk betydelse. W T 5 0 0 0 H A R en noggrannhet på 0,008 procent vid en effektfaktor på 1 och upp till 12 månader efter kalibrering. Arbetsområdet är 45 to 66 Hz. Instrumentet är optimerat enligt ISO17025 vid 53 Hz och effektfaktorer på 1, 0,5, 0,05, 0,01 och 0,001. Ytterligare kalibre-

ring vid 100 kHz garanterar bra prestanda även vid distorderade vågformer. Instrumentet har plats för sju moduler som sätts i från baksidan, alla med isolerade ingångar. A L L A B E F I N T L I G A mätmoduler till WT-familjen fungerar med instrumentet och med en extern transformator går det att mäta på strömmar upp till 2 kA. Modulerna kalibreras individuellt, så man behöver aldrig skicka in hela instrumentet.

PER HENRICSSON per@etn.se

Siglent uppgraderar till 12 bitar n TEST OCH MÄT Kinesiska Siglent har förbättrat AD-omvandlaren i SD2000Xfamiljen så att den ger 12 bitar. Därmed kan oscilloskopen visa finare detaljer i signalen.

SDS2000X HD är fyrkanaliga och kommer i tre modeller med 100 MHz, 200 MHz och 350 MHz bandbredd. Alla modeller går att uppgradera till 500 MHz med hjälp av en mjukvarunyckel men då halveras antalet användbara kanaler till två. I N S T R U M E N T E N har två 12-bitars AD-omvandlare som ger upp till 1 GSa/s på två kanaler. Om bara en kanal används kan de interleavas för att ge 2 GSa/s. Minnet är på 2 × 200 MSampel och fördelas över kanalerna. Det finns en vågformsgene-

34

rator på 25 MHz och som tillval går det att få 12 digitala kanaler för logikanalys. Instrumentet kan avkoda en lång rad bussar inklusive I2C, SPI, UART, Can, Lin, Can FD,

Flexray, I2S, MIL-STD-1553B, Sent och Manchester. Priset startar på knappt 3 000 euro. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/22

Svensk Elektronik, i världsklass, först in i framtiden! Elektronikmässan Elektronik i Stockholm Elektronikmässan genomfördes under två fullmatade dagar 15–16 juni på Kistamässan i Stockholm. Äntligen kunde branschen samlas igen och glädjen hos utställare och besökare gick inte att ta miste på. En naturlig samlingspunkt blev Svensk Elektroniks monter som dagarna till ära kunde erbjuda gott kaffe skickligt serverat av en professionell barista. Intressanta presentationer, diskussioner och frågor behandlades på vår elektronikscen. Ett ämne som flera gånger togs upp är Sveriges elektronikindustris framtida roll kopplat till European Chips Act. Idag finns det stor risk att Sverige hamnar på plattformen när EU-tåget passerar. Vi inom branschen måste ly a vikten av vår essentiella roll för ett fram-

gångsrikt svenskt näringsliv gentemot våra politiska beslutsfattare. Sektionen ICT Energy i Svensk Elektronik har flyttat sitt heldagsseminarium från den 16 juni som var planerad att genomföras i samband med Elektronikmässan. Heldagsseminariet kommer att genomföras i slutet av september i stället. Mer information kommer. ICT Energy riktar sig till företag som utvecklar, säljer eller använder produkter avsedda att generera, omvandla, lagra, distribuera och övervaka energi till system för informationshantering och kommunikation (ICT system). Den operativa verksamheten från Svenska INTELEC-föreningen är numer en sektion inom Svensk Elektronik och går under namnet ICT Energy.

Årsmöte Svensk Elektronik

Den 2 juni var det återigen dags för Svensk Elektroniks årsmöte med intressanta gästföreläsningar: konjuktur-, EMS-analyser samt insikter och utsikter om komponentmarknaden. Årsredovisning för 2021 är nu godkänd och lagd till handlingarna. Mötet valde Elisabet Österlund till ny ordförande i Svensk Elektronik och stämman tackade Mikael Joki för välförrättad insats under flera år.

Direktivsdagen

Den 7 juni 2022 samlades vi återigen för en genomgång av de direktiv branschen påverkas av. Denna gång återigen på plats i Teknikföretagens lokaler på Storgatan 5 i Stockholm. Förutom en uppdatering av CE-märkning, RED, EMC, LVD, REACH, POPs och RoHS av myndigheterna: Post- och telestyrelsen, Elsäkerhetsverket. Fick vi upplysning av Jan Jacobson, Kransån konsult, om hur vi påverkas av Brexit för att kunna sälja våra produkter i Storbritannien.

Utbildning i Smartare Elektronikhandboken 2.0

Denna kurs passar dig som o a kommer i kontakt med elektronik. Din roll kan vara utvecklare, tillverkare, kvalitetsansvarig, inköpare, produktledning etc. Oavsett om du har lång eller kort erfarenhet av branschen, så har du mycket att hämta här. På kursen går vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med sina mallar, checklistor och bilagor. Kursen leds av Mats Andersson och Maria Månsson, Svensk Elektronik och är kostnadsfri för föreningens medlemmar. Anmäl gärna intresse till info@svenskelektronik.se vid stort intresse kan vi ordna kurstillfälle i närheten till er arbetsplats. Nästa tillfällen sker i Göteborg den 31 augusti och i Halmstad den 22 september. Mer info och anmälan finner ni på vår hemsida. Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

KALENDARIUM 31 augusti Elektronikhandbokskurs, Göteborg. 13 september Stora elektronikdagen med SUMMIT. 22 september Elektronikhandbokskurs, Halmstad. 1 november Embedded Conference Scandinavia 2022. svenskelektronik.se/ kalendarium

Se till att bli medlem, tillsammans skapar vi förutsättningar för en starkare svensk elektronikbransch!

Embedded Conference Scandinavia 2022 lanserad

Embedded Conference Scandinavia 2022 är ett heldagsevent den 1 november. Läs mer på www.embeddedconference.se. Tipsa studenter om möjligheten att tävla i Embedded Award och har ni intressanta tekniknyheter besvara vårt Call for papers som nu är öppen för bidrag.

Med en önskan om en uppfriskande solig sommar!

Peter Björkholm Svensk Elektronik

POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

PUSHING THE LIMITS OF 5G On the verge of 6G ?

While the optimization of networks and early 5G devices is ongoing, researchers are already discussing the future beyond 5G and the next generation of wireless communication. Rohde & Schwarz is following these discussions and is working with its partners and customers with the aim of adapting its existing solutions to support this initial phase of research on what might be ultimately called 6G. Join us on the journey to 6G: www.rohde-schwarz.com/wireless/6g