JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
onsdag 20 november 2019 VECKA 47

Fyrmannaföretaget Sensic är ett av fyra företag som valts ut för att delta i tyska Heraeus nyinstiftade ­inkubatorprogram. Under tre månader får Kistaföretaget tillgång till mångmiljardkoncernens interna resurser och kontaktnät. Tillsammans ska företagen arbeta fram en prototyp
som ska demonstreras för ­Heraeus management i mitten av november.

Det var Heraeus som hittade oss. Det hade bevakat oss i ett antal år, säger en påtagligt glad Olle Westblom på telefon.
Heraeus är nog okänt för de flesta men omsätter drygt 200 miljarder kronor och har över 15 000 anställda. Företaget är familjeägt och gör lite av varje inklusive kvartsstavar till fiberoptik och partikelsensorer till fordon.

Tanken med acceleratorprogrammet är att hitta teknik som kompletterar den egna och kan leda till att företaget lyfter sig i näringskedjan.

– Vinsten för oss är att vi får en samarbetspartner som ger resurser och trovärdighet mot kunderna.

Innan programmet drog igång fick tre av Hereaus affärsområden specificera vad de ville komplettera med och sedan startade en global sökning. Resultatet blev en lista på 1 200 företag. Via intervjuer och annan informationsinsamling kokade den ner till 100. I nästa steg reducerades den till 30 och slutligen bjöds tio företag in till huvudkontoret i Hanau där de fick presentera sig.

Sensic var ett av de fyra bolag som sedan valdes ut till ett tremånadersprogram som bland annat ska resultera i en demonstration den 15 november.

Vad som händer därefter är inte bestämt. Det är dessutom första gången Heraeus genomför den här typen av program, men rimligt att anta är att det leder till någon typ av partnerskap genom licensiering eller ett gemensamt bolag. I korten finns också ett möjligt uppköp.

– Man kan se de här tre månaderna som en teknisk due diligence som ger oss möjlighet att visa hur tekniken fungerar.

Vinsten ger dock inga rena pengar utan Sensic får tillgång till Hereaus interna resurser och nätverk. Företaget betalar för en demonstrator och den tid som managementkonsulten PWC:s kontor i Frankfurt bidrar med.

– De coachar oss med andra saker än det tekniska.

Sensic grundades redan 2007 för att kommersialisera den forskning som bedrivits vid Linköpings Universitet. Företaget fick snabbt fram sensorer men verksamheten har tidvis gått på sparlåga. I samband med att Olle Westblom kom in i början av 2016 skedde en omstart och tempot skruvades upp.

Idag är företaget inne på den sjätte sensorgenerationen och det finns både referensinstallationer och potentiella kunder som testar sensorerna.

Det som gör dem speciella är att de tål höga temperaturer och tuffa miljöer vilket gör sensorerna perfekta för både processindustrin och fordonsbranschen.

Exempelvis finns en installation i ett svenskt stålverk där den kombinerade ­kolmonoxid- och syresensorn är avsedd att användas för att optimera förbränningen av koksugnsgaser i valsverket. Därigenom kan energiförbrukningen reduceras liksom utsläppen räknat per ton producerat material.

En amerikansk biltillverkare har köpt ammoniaksensorer för att undersöka hur de kan fungera i kommande system för avgasrening. Utvärderingen är ännu inte klar.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Går man längre tillbaka i tiden finns bland annat en ­installation av en kolmonoxidsensor på en pelletspanna i Täby som levererat data varje sekund sedan början av 2016.

– Den går fortfarande trots att vi varken gjort rent eller kalibrerat om den så jag är inte orolig för att tekniken inte skulle fungera, säger Olle Westblom.

Finansieringen har hittills bestått i mjuka pengar från bland annat Vinnova plus mindre summor från Almi och del­ägarna. Just nu pågår ytterligare en finansieringsrunda som ska ge mellan tre och fem miljoner kronor, men senare i höst vill företaget ta in ett större belopp.


Tål rök och hetta

Gassensorn baseras på en fälteffekttransistor i kiselkarbid där ett katalytiskt material beläggs ovanpå gate-kontakten. Materialet reagerar på gaserna vilket i sin tur förändrar transistorns egenskaper så att en varierande gaskoncentration ger en varierande ström mellan source och drain.
Genom att kombinera flera transistorer med olika katalytiska material i samma kapsel går det att mäta flera gaser som kolmonoxid och syre eller kväveoxid och ammoniak. Kapseln innehåller också ett litet termoelement för att hålla temperaturen konstant.

Kistabaserade Ascatron tillverkar kiselkarbidtransistorerna medan beläggningen av det katalytiska skiktet, en metallisering av olika ämnen, görs på Linköpings universitet.

Som av en händelse är Heraeus världen största leverantör av metallerna.

Sedan kapslas komponenterna för att klara industriella miljöer med höga temperaturer och vibrationer.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)