JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 17 november 2019 VECKA 46
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF
Med smartmobiler och surfplattor blev pekskärmarna populära och Windows 8 har tagit tekniken till alla typer av datorer. I takt med att skärmarna växer i storlek är det en utmaning att bibehålla den prestanda som användarna vant sig vid i mobiltelefonerna eftersom fler punkter måste skannas på samma tid som tidigare. Dessutom måste processorn arbeta med svagare signaler och mer brus samtidigt som den ska öka takten och precisionen, och minska svarstiden, för att inte användaren ska uppleva apparaten som långsam.

Felsökning av programvara för inbyggda system är ofta svårt, tidskrävande och en avsevärd riskfaktor i utvecklingsprojekt, då svåranalyserade fel kan visa sig i sena skeden och orsaka förseningar. När ett fel visar sig är det första steget typiskt att studera symptomen i en debugger. Nästa fråga är ofta ”Hur kunde mjukvaran hamna i detta tillstånd?” Det vill säga, vilken input och ­timing orsakade felet, och varför?

C-utvecklare brukar se tre problem med Java. Det är minnesanvändningen, exekveringshastigheten och integrationen av existerande C-kod. De flesta C-utvecklare arbetar med små inbyggda system där minnesanvändningen har stor betydelse eftersom målsystemet är en styrkrets med ett litet integrerat flash­minne eller om systemet är lite vassare är det redan nedlusat med komplex programvara.

Vill du koppla ditt inbyggnadskort till en Android? Så här fungerar programgränssnitten. De viktigaste anslutningarna för  tillbehör till Android är USB, Bluetooth och Wifi. Exakt hur anlslutningarna används beror på vilken version av operativsystemet man arbetar med och vilket hårdvarustöd en­heten har.

Vill du koppla ditt inbyggnadskort till en Android? Så här fungerar programgränssnitten. De viktigaste anslutningarna för  tillbehör till Android är USB, Bluetooth och Wifi. Exakt hur anlslutningarna används beror på vilken version av operativsystemet man arbetar med och vilket hårdvarustöd en­heten har.

Allt fler konstruktörer ställs allt oftare inför projekt med krav på tätt packade elektroniska kretsar och en press på att minska tillverkningstider och kostnader. För att möta dessa krav har konstruktörsteamen i ökad utsträckning börjat använda sig av 3D rigid-flexkretsar för att klara av projektets prestanda- och produktionskrav.

Dagens elektroniksystem arbetar i spektrala miljöer som blir allt mer komplexa med många potentiella konflikter mellan radarsystem och radiosystem. Ett extremfall är marinfartyg där det finns mängder av system, inklusive radar och kommunikationssystem, som kan tänkas störa varandra eller störas. Den amerikanska marinen överväger dessutom att införa fartygsbaserade LTE-system för kortdistanskommunikation, vilket ytterligare späder på komplexiteten i den spektrala miljön.

Överföringskapacitet ser ut att vara en enkel parameter. Om någon vill strömma musik till en mobil med 192 kbit/s så verkar den minsta erforderliga överföringskapaciteten mellan basstationen och mobilen vara just 192 kbit/s.

Vi är alla vana vid att tanka bilen på några minuter. Men hur fungerar det egentligen med en elbil? ”Tanken” på en elbil är ju ett batteri, så det vi talar om här är en enhet som lagrar energi och som det tar tid att ladda upp. MCS MICRONIC Computer Systeme GmbH och RWE har med förenade krafter utvecklat en elektrisk laddningsstation med supersnabb laddning: RWE eStation Combi. eStation Combi har utrustats med datormodulen conga-QA6/E680-1G från congatec och laddar upp en elektrisk bil av standardtyp upp till 22 gånger snabbare än ett vanligt eluttag i ditt hem.

Ju fler bilar som utrustas med aktiva säkerhetssystem som hjälper föraren att köra, desto färre kommer att dödas på våra vägar i framtiden. Det europeiska bedömningssystemet NCAP är en viktig marknadsfaktor för att nå detta mål, överkomliga priser på stödsystemen är en annan. För att kamerabaserade ADAS-system (Advanced Driver Assistance Systems) ska nå stora volymer måste modulerna bli billigare och den totala materialkostnaden minska. Samtidigt förblir effektförbrukningen en nyckelfaktor.

Antalet mobila bredbandsabonnemang har ökat med 40 procent år från år till att under 2013 ha nått över 2 miljarder, enligt senaste Ericsson Mobility Report. Till detta hör att mängden datatrafik per abonnemang också ökat stadigt.

Stora batteristackar bestående av seriekopplade energitäta litium­polymer- eller litiumjärnfosfat-celler (LiFePO4) med hög toppeffekt är nu vanliga i en rad olika tillämpningar, allt från el- och hybridfordon till stora energi­lagringssystem. Framför allt elfordonsmarknaden förväntas skapa en enorm efterfrågan på stora system av serie- och parallellkopplade battericeller.

Försäljningen av elbilar (EV, electric vehicles) och (HEV, hybrid electric vehicles) har ökat starkt under senaste decenniet, och kombinationen förbränningsmotor/elmotor visar sig i allt högre grad vara en miljöriktig och allmängiltig lösning inom fordonsteknik. Den stora ökningen skapar en stark efterfrågan på elektronikkomponenter från biltillverkare eftersom många av de nya bilarna har delar eller funktioner som tidigare var helt mekaniska men som nu ersätts av elektriska eller elektroniska komponenter.

Det finns ett antal gyllene regler för kretskortsdesign varav de flesta knappt ändrats sedan den kommersiella kretskortsdesignens födelse för 25 år sedan. De här reglerna kan allmänt sett tillämpas på alla kretskortsprojekt, och bör utgöra en användbar vägledning både för elektronikkonstruktörer i vardande och för mer vana kortbyggare.

Lagerhantering är en kritisk verksamhet i många branscher, men när slutprodukten har höga driftsäkerhetskrav – som inom försvar, flyg och rymd – så är insatserna ännu hög­re. Det är tidskrävande att kvalificera komponenter för sådant bruk, men det är nödvändigt om produkterna ska hålla hög kvalitet. På samma sätt är det kritiskt att kunna hantera leverans och driftsättning av produkterna efter kvalificeringen.

54 procent av alla projekt som jobbar med agil metodik fallerar på grund av svårigheter med synkroniseringen med företagets affär, enligt ”Trends & Benchmarks report Switzerland” av SwissQ. Detta resultat bekräftar vad vi på Tolpagorni upplever i våra diskussioner med företag och organisationer i Sverige. Betyder det att agil metodik inte är bra för produktutveckling?

ExpertARM:
Inbyggd signalbehandling tar plats i analogt

De avancerade möjligheter som numera finns i konstruktionsflödet gör det betydligt enklare att addera processorer i analog- och blandsignalsarkitekturer. Inom några år kanske en stor del av alla analog- och blandsignalkretsar integrerar en högpresterande processor. Det skriver Richard York, ARM Holdings, i en teknisk rapport i Elektroniktidningens serie Technical Papers.

Nya systemkretsar som kombinerar FPGA-logik med hårda, flerkärniga processorer gör det enklare att möta tuffa specifikationer för prestanda, effektförbrukning och kostnad. Det skriver Chris Jenkins för Arrow Electronics Europe i Elektroniktidningens rapportserie Embedded Expert.

MOSFET:ar och ”fast re­covery”-dioder är viktiga komponenter för switchade effekttillämpningar i allt från växelriktare för solceller till HID-lampballaster och kraftaggregat för telekomsystem och servrar. De som konstruerar systemen har tryck på sig att kontinuerligt förbättra prestanda och att minska kretskortsyta samt att garantera tillförlitlig funktion.

Den realtidsoptimering och självkompensation som digital kraft ger minskar avsevärt energin som ett system förbrukar. Fördelarna som tekniken ger kan användas av nästan alla OEM-tillverkare oavsett storlek och bransch, men av många har den kommit att betraktas som alltför smal och komplex. Med rätt taktik passar digital kraft även i enklare sammanhang

Den som väljer någon av de kommersiellt tillgängliga varianterna av realtidslinux kan snabbare än någonsin få ut innovativa produkter på marknaden. En ny epok inom inbyggda system har inletts.

När en timmerskördare i Skandinavien identifierar de träd som ska avverkas är det mycket sofistikerad logistik som verkar i bakgrunden. Skördarens fordonsdator guidar föraren till exakt det träd som valts ut vid ett specifikt tillfälle. GPS-systemet och detaljerade kartor visar vägen. Föraren loggar det fällda trädet i sitt system och informationen skickas till huvudkontorets dator via 3G-nätet eller wifi.

En ny typ av 32-bitsprocessorer tar sikte på den stora marknad som traditionellt dominerats av 16-bitare. Därigenom öppnas nya möjligheter för ”Internet of Things” (prylarnas Internet) så att olika system blir såväl smartare som mer energieffektiva.

I elektronikbranschen användes ofta numerisk simulering för att undersöka egenskaperna hos en produkt. Simuleringen bidrar till en förståelse av komponenter och system som tester i laboratorier inte kan leverera – i vissa fall är det inte ens möjligt att göra fysiska tester. Däremot är det möjligt att simulera ett helt system i ett tidigt skede för att identifiera potentiella problem långt innan designen är låst. Moderna simuleringsmetoder utnyttjar avancerad datorhårdvara och nya numeriska metoder.

Förändringar i test- och mätsystem suddar ut gränserna och ger ingenjörerna nya ­alternativ. För generationer av rf-ingenjörer var reglerna enkla: frekvensdomänmätningar (utgångsfrekvens, bandstyrka, signalbandbredd etc.) gjordes med en spektrumanalysator och tidsdomänmätningar (pulsbredd och repetitionshastighet, signaltider etc.) gjordes med oscilloskop.

Det går fort att fylla hårddisken med testdata så gör systemet skalbart och välordnat från början.När man för ett decennium sedan testade en mobiltelefon handlade det om att testa sändning och mottagning av signaler. Idag är telefonen inte bara en telefon utan en komplicerad apparat som kan skicka textmeddelanden, anslutas till Internet, fotografera och mycket mer därtill. Alla funktionerna måste hela tiden uppdateras och testas på allt kortare tid om man ska behålla konkurrenskraften.

Traditionella EMI-mätmottagare mäter signalen inom mellanfrekvensbandbredden (MF) under den inställda mättiden. Detta leder till en lång skanningstid för det totala frekvensområdet eftersom mättiden per frekvenspunkt måste vara lång för att fånga upp också intermittent emission. FFT-baserade mottagare mäter den utstrålade signalen i frekvenssegment som är mycket bredare än mellanfrekvensbandbredden. Den verkliga mellanfrekvensbandbredden fås via en uppsättning FFT-filter och en uppsättning av detektorer med olika vägning.

Jtag, ICT och externa bussar kan användas för att snabbt och enklet programmera flash på färdiga kort. Firmware laddas ofta in i flashminnet innan det placeras på kretskortet. Orsaken är att man inte vill sinka produktionslinan med programmeringen. Ändå finns det fördelar med att programmera flashminnet efter att det att det har lötts fast på kretskortet.

Rutronik: SAW-komponenten lever på sin fördröjning

SAW-komponenter används ofta i mobiltelefoner och rfid-system eftersom de är små och billiga.

Vad vet egentligen de som arbetar på ett halvledarföretag om den infrastruktur som ligger bakom utvecklingen av nästa generations datacenter och mobila nät? En hel del, faktiskt! Och dessutom utifrån ett unikt perspektiv som omfattar intrikat etsade kiselchip, tillämpningsanpassad programvara och de system som dessa halvledare hjälper till att driva. Integrerade kretsar utgör kärnan i alla nät.

Grafenforskaren Mikael Syväjärvi i Linköping skriver exklusivt för Elektroniktidningen läsare om vad grafen är och vad man kan göra med de supertunna grafenlagren där elektronerna rör sig snabbare än i de flesta andra material.

 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)